Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sokrates och hans lärjungar voro determinister i inskränkt
bemärkelse, hvari ligger, att det man vet såsom det rätta, det vill
man såsom det rätta, d. v. s. viljan följer vetandet.
3. Fattad till sin psykologiska betydelse är dygden = själens
harmoni, styrka och hälsa, t}’ det är själens natur att vara till
för dygden.
4. Dygdens religiösa betydelse är den att göra människan lik
det gudomliga. Ty när jag lefver dygdigt, så lefver jag i
öfver-ensstämmelse med min gvdabefryndade natur, och jag rättar mig
härvid efter den Guds oskrifna lag, som är gifven i mitt inre.
Anm. Härvid har Sokrates talat om sitt 8aiju.<mov. Detta,
som vanligen uppträdde varnande, xar = samvete och sedlig
sympati och antipati; i korthet uttryckt: en omedelbar uppfattning
af rätt och orätt.
d. Sokratiska skolor.
Sokrates utöfvade ett rikt inflytande på sin samtid och gjorde
intryck ej blott genom sina läror utan äfven genom hela sitt
uppträdande, sin person. Men han formulerade ej sin lära, hvaraf
följde, att hans läror af hans lärjungar tolkades olika. Så
upp-stodo olika sokratiska skolor. Alla äro de dock lika Sokrates
uti tvenne punkter, nämligen däruti:
1) att de satte det praktiska såsom hufvudsak; de ansågo
frågan om det högsta goda såsom det viktigaste;
2) att de lade mycken vikt vid förståndsbildningen eller
be-greppsmässigheten i vippfattningen.
Sokrates lärjungar kunna delas i
a) praktiskt dugliga och bildade män, som tillämpat läran;
b) de som till filosofiskt system utförde sokratismen.
Om afdelningen b), d. v. s. om de sokratiska filosoferna, gäller:
l:o) hvad som gäller om alla Sokrates’ lärjungar/
2:o) hvad som gäller särskildt om Sokrates, nämligen att de
sökte det högsta goda i människans eget inre. — De lösa sålunda
det praktiska problemet på ett idealistiskt sätt. Men de hafva
ock gjort ett framsteg framför Sokrates, i det de alla
3:o) mera formelt utbildat den filosofiska ståndpunkten än S.
själf. Härvid är ock slutligen att märka, att de alla, utom
Platon, hafva något ensidigt fattat Sokrates, kunna sålunda kallas
ensidiga sokratici.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
