Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen så långt, som cynikerna kunna erkänna detta till följd af
följande
f3) olikheter mellan cynismen och sokratismen.
Sokrates hade velat sätta såsom innehåll åt dygden människans
gudaartade natur. Detta Sokrates’ rationalistiska drag är hos
cynikerna bortfallet. De känna ej någon annan värld än den
sinnliga. Då nu vetandet och dygden ej kunna vara utan allt
innehåll, hafva cynikerna såsom innehåll i sin dygd nödgats sätta
något sinnligt. Men de hafva ju medgifvit, att dygd är =
själfbe-härskning, att den gör mig till herre öfver det sinnliga? Hur kan
därmed förenas, att de ej hafva något annat innehåll att gifva sin
dygd och sitt vetande än det sinnliga? Cynikerna svara: Man
skall göra sig oberoende af alla sinnliga behof så långt möjligt
är. Detta “så långt möjligt är” fattas olika; idealet är: man
skall tillbakavisa alla andra behof än naturbehof. Människans
praktiska ändamål blir sålunda: att reducera till ett minimum
sina sinnliga behof. En dylik åsikt omintetgör naturligtvis all
förfining; cvnismen var ock en rå, grof lifsform, — hos grekerna
dock mindre än hos romarne.
D. M eg ar i ska skolan.
Med denna sammanställes den eliska.
a. Representanter.
Den megariska skolans stiftare: Euklides från Megara, 361.
Öfriga representanter: Diodorus Kronos och Stilpo, i slutet af
300-talet. Den eliska skolans stiftare var Phaido.
b. Läror.
a. I kunskapsteoretiskt hänseende.
I likhet med Sokrates’ åsikt har sann kunskap begreppsform.
b. Iontologiskt, metafysiskt hänseende hafva de slutit från den
sanna kunskapens begreppsform till dess andliga innehåll, sålunda
förklarat, att endast okroppslig idé är det sant varande. Svårt
är att afgöra, om de fattat det sant varande såsom en idé eller
såsom många idéer utan inbördes sammanhang. Om Plato med
de “idéernas vänner”, han talar om, menar megarerna, skulle de
hyllat den senare åsikten: att det sant varande är idéelt,
bestående af många idéer utan inbördes sammanhang. I hvarje fall
Filosofiens historia. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
