- Project Runeberg -  Filosofiens historia efter Pontus Wikners kollegium /
56

(1896) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vetande om det öfversinnliga. — Denna kritik kommer här att
tagas i sammanhang med Platons dialektik.

b) Uppvisandet af filosofiens anledning och behöflighet ur
praktisk synpunkt sammanfaller med en kritik af den vanliga,
ofilosofiska dygden. Platon vill visa de brister, som vidlåda denna, och
som endast kunna häfvas genom att man höjer sig till filosofi.
Kritiken utföres a) ur subjektiv och f3) ur objektiv synpunkt.

a) Ur siibjektiv synpunkt. Här är frågan om hvad hos
subjektet det är, som dygden uttrycker.

aa) Den vanliga d}rgden är ej ett uttryck af subjektet såsom
subjekt, når ej spetsen af den personliga subjektiviteten. Man
erkänner nämligen såsom dygd sådant, som framgår af tillfälliga skäl
eller i bästa fall af vackra naturanlag hos den handlande
personen. I båda fallen är dygden ett uttryck af natur omständigheter.
Först då är dygden verklig dygd, när hon är ett utt^ck ej blott
af sådana naturbestämningar, utan äfven af subjektets egen
personlighet.

/3/3) Den vanliga dygden är ej fullständigt karakter. En sådan
kan blott uppnås på begreppets ståndpunkt.

(3) Ur objektiv synpunkt.

aa) Formelt, då frågan är om förhållandet mellan subjektet och
det goda.

Den vanliga dygden leder ej med full säkerhet till ett godt, ty
afsikten eller syftemålet uppträder under den blotta meningens
form. Men all mening kan misstaga sig.

(3(3) Reelt, då frågan är om det goda i och för sig. Den
vanliga dygden gör till sitt innehåll ett sinnligt godt, hvilket har den
bristen, att l:o) de olika momenten ofta komma i strid med
hvarandra, 2:o) intet sinnligt är dock under alla omständigheter ett
godt.

Resultat af alla dessa punkter:

Den vanliga dygdens brister kunna således afhjälpas endast
därigenom, att den dygdige höjer sig till vetandets ståndpunkt och
med detta sitt vetande riktar sig på det öfversinnliga, d. v. s.
filosoferar. Sålunda är filosofiens anledning och behöflighet härmed
bevisad.

3) Indelning af kunskapsarterna.

a) 8o£a; formen föränderlig; innehåll: det föränderliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:45:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filosofihi/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free