Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d. v. s. att man skulle hafva haft tänkandet förut, glömt det och
åter kommit ihåg det. Utan tänkandet är öfvergång från
poten-tia till actus. Som Platon ej hade något begrepp om det
potentiella, måste naturligtvis denna uppfattning hos honom saknas.
2) Sättet för tänkandets förverkligande är, att man utgår från
det faktiskt gifna, från det enskilda, och så leder sig tillbaka till
något, som är själfklart eller allmängiltigt. Människan har en
förmåga att fatta sådant själfklart, den förmågan heter vous, och
då man kommit tillbaka från det för mig först vissa till det “i
sig vissa”, då härleder man därur medelst demonstration eller
bevis alla sanningar, och så uppstår verklig vetenskap och verkligt
tänkande.
3) De gränser, inom hvilka det sant varande måste röra sig, äro :
å ena sidan det själfklara, nämligen själfva principen, som icke
kan demonstreras därför, att man ej har något att demonstrera
den ur, och å andra sidan det individuela, som ej kan bevisas
därför, att det är tillfälligt och sålunda innebär nödvändighetens
motsats. Det själfnödvändiga är sålunda den öfre gränsen och
det tillfälliga den nedre; inom dessa gränser rör sig
demonstrationen.
II. Metafysik.
1) Såsom en mellanlänk mellan logik och metafysik i egentlig
bemärkelse står läran om kategorierna.
a) Hvad är kategori? Svar: Kategorier äro de allmännaste
formela bestämningar hos det varande. Det är att märka om
dem två saker, som de ej äro, nämligen:
a) De äro ej formelt logiska, sålunda ej tankeformer, utan
till-varelsesätt.
/3) De uttrycka ej själfva sakens reela beskaffenhet och kvalitet.
Man får ej genom dem veta, hvad tingen äro, utan endast deras
sätt att vara, sålunda formela, ej reela bestämningar hos tingen.
b) Dessa kategorier äro följande:
Ovcria, ttoctov, 7tol6v, 7rpos ti, ttov, ttoré, KeicrOai.. «XetvJ TroieZv och
7rttcrxe(.v.
Bland dessa är ovcna-kategorien den viktigaste. Ovaia
kommer af fivai och betyder egentligen vara, väsen. Af det sant
varande eller väsendet måste hvarje tänkare begära två saker, dels
att det är ett själfständigt — bestående, dels att det är ett nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
