- Project Runeberg -  Filosofiens historia efter Pontus Wikners kollegium /
80

(1896) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åstadkommer föreningen mellan dessa två, en tredje princip, en
eausa efficiens, här = byggmästaren.

(3) Causa finalis är ändamålet, den färdiga saken. Men causa
finalis är intet annat än form. Samma exempel: causa finalis är
begreppet hus, som är närvarande i byggmästarens själ och
verkar så, att han beslutar att bygga huset. Sålunda är klart, att
causa finalis ej egentligen är något annat än form.

Hvad causa efficiens beträffar, så är det tydligt, att byggnaden
är enhet af materia och form, och upplöses denna enhet, går den
ena sidan tillbaka till materia, den andra till form, och causa
efficiens kan vara efficiens, endast för så vidt den är kraft.

Ehuru man sålunda inom världsprocessen kan urskilja fyra
principer, så låta de dock reducera sig till två, causa materialis
och causa formalis.

3) Dessa principer skola sålunda begagnas vid
världsförklaringen. Hvad i världen skall då följa ur den ena, och hvad ur den
andra? Allt bättre följer ur formen och allt sämre ur materien.

Ur formen följer: 1) allt i världen vetbart.

Ur materien följer: 1) allt, som man ej kan veta utan komma
åt genom lägre kunskapsformer.

Ur formen följer: 2) allt väsen.

Ur materien följer: 2) allt tillfälligt.

Ur formen följer: 3) allt ändamålsenligt i världen.

Ur materien följer: 3) allt ändamålsvidrigt, allt monstruöst

o. s. v.

Ur formen följer: 4) allt fullständigt.

Ur materien följer: 4) allt bristfälligt, t. ex. kvinnorna, som äro
till därigenom, att materien blef öfvervägande vid deras daning.

En annan sak är individualitet och flerhet i formen. Hvad
individualiteten angår, så innebär det individuela särskildt tvenne
saker: 1) Ett bestämdt i motsats mot ett obestämdt. 2) Den
sinnliga individualiteten innebär också det tillfälliga.

Den förra sidan, bestämdheten, följer enligt Aristoteles ur
formen, men det tillfälliga i individualiteten följer ur materien, och
denna synpunkt blir för Aristoteles den öfvervägande.

Slutligen följer ur materien också: flerhet i formen, så att om
det ej funnes materia, skulle formen blifva blott en.

4) Denna aristoteliska rörelse har ej uppkomst eller slut, den är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:45:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filosofihi/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free