Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
b) Etikens visshet är relativ.
c) Den praktiska filosofiens värde är mindre än den teoretiska
filosofiens, ty den teoretiska filosofien är till för sin egen del, är sitt
eget ändamål, men i den praktiska skaffar man sig kunskap för
att praktieera den.
2) Om det högsta goda skall sålunda etiken handla. Något,
hvarom alla äro ense, är, att det högsta goda är lycksalighet.
Men hvari denna består, därom äro olika meningar. —
Aristoteles resonerar: Ingen verksam varelse kan vara lycklig utan att
vara verksam på ett för den varelsen egendomligt sätt. Sålunda
är det högsta goda verksamhet; men nu är människan förnuftig,
sålunda den verksamhet, som skall göra henne lycklig, är
förnufts-enlig. Sålunda är det högsta goda:
a) En förnuftsenlig verksamhet, men
b) denna i öfverensstämmelse med hvars och ens egendomliga
dygd, högsta anlag.
c) En verksamhet i ett fullkomligt lif, hvartill hörer: l:o) att
den skall vara utvecklad till en aktuel mänsklighet och 2:o) vara
perdurerande och på samma gång 3:o) att den skall vara förenad
med lyckliga yttre omständigheter. Ty om en människa är aldrig
så förnuftig, kan hon dock hafva det ledsamt, om hon ej har goda
3’ttre omständigheter.
3 ) Dygden förhåller sig till lycksaligheten, nämligen den delen af
lycksaligheten, som är själens förnuftsenliga verksamhet, såsom
Svva/jLLs till évepyeia, d. v. s. såsom förmågan af den
verksamheten och ej såsom den blotta förmågan, utan såsom den till
färdighet uppöfvade förmågan. Dygden är af två slag:
a) åperrj éOiKi] — dygden hos den sinnliga delen af själen, i sin
höjdpunkt = viljandet;
b) åperr] 8Lavot]TLKy = dygden hos den förnuftiga delen af själen.
I ape.Tr/ ingå tre subjektiva och en objektiv bestämning. De
förra äro:
a) e£is <f>v<nKi) = en naturlig disposition hos själens sinnliga del
att låta sig förnuftsenligt behandlas;
13) <t>povr](TLs = förståndsmässig insikt med däraf ledd vilja;
y) i6os = att den är permanent, en genom öfning och vana
vunnen färdighet — den är karakter.
Filosofiens historia. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
