Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den bestämning, som afser dygdens objekt, innehåll, är dess
egenskap att vara
8) ett medium mellan två ytterligheter. Dygden, säger
Aristoteles, består i att i hvarje fall välja en medelväg. “In medio
vir-tus.”
I åptr-t] 8i.avorjTi.Kr) ingå tre delar:
a) (TO(f}[a, afser förnuftet i teoretisk användning;
/3) re^i’t], afser förnuftet i estetisk användning;
y) <t>povr](ri<s, afser förnuftet i praktisk användning.
Dessa trenne skiljer Aristoteles själf så, att han sätter <ro<j>ia å
ena sidan, — säger: den är riktad på det oföränderliga — och
Ti^vr) och c/jpoi^cris å den andra — de äro riktade på det
föränderliga ; ré^vr] och ^>p6vrj(TLs åter skiljer han så, att vid ré^vr] ligger
vikten på produkten, men vid (fapovrjcris ligger vikten på bandlingen.
2oc/>iu innefattar tvenne saker: vovs och éTncrTrjp.rj, ty
tankeförmågan är verksam på två sätt, dels så, att hon uppfattar det
själf-klara, och dels så, att när hon det gjort, bevisar hon därur det
icke själfklara, och båda dessa saker kunna uppöfvas till talang.
4) Statslära.
a) Statens ändamål: medborgarnes lycksalighet och uppfostran
till dygd. Det ligger i människans natur att ingå i ett statslif,
hon är ett “£o>ov ttoXltlkÖv’ , ett “samfundsdjur”.
b) Statens beståndsdelar:
a) Medborgare = endast de, som deltaga i styrelsen.
(3) Familjerna; bestående af förhållandet mellan man och kvinna:
aristokratiskt; far och son: monarkiskt; herre och slaf:
despo-tiskt. (Försvaradt af Aristoteles).
y) Kommuner = föreningar blott för materiela behof och skydd.
c) Hvad statsförfattningen angår, så skall alltid ett publikt, ej
ett .privat syfte med densamma fullföljas. Sedan hvilka
styrelsesätt som helst. Efter de styrandes antal delas då författningen i
monarki, aristokrati och politi. De vrångbilder af dessa tre, som
uppstå, då de styrandes s}rfte ej är statens, äro:
af monarki — despotism ;
af aristokrati — oligarki;
af politi — demokrati.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
