Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sextus Empirikus i 3:dje århundradet e. Kr., läkare, berömd
såsom samlare (i bibehållna skrifter) af de förras argument.
b. Karakter och satser.
Pyrronismens skepticism har sitt uttryck i påståendet: Man kan
ingenting veta, ej ens att man ingenting vet. Skälen, hvarför man
ingenting kan veta, sammanfattas i den egenskapen hos all
kunskap, uppfattning, att den är relativ, och relativ är den, emedan
den beror af omständigheterna. Det ena subjektet fattar
annorlunda än det andra; samma subjekt fattar olika under olika
omständigheter o. s. v. När sålunda uppfattningarna blifva olika,
så kunna ej båda vara riktiga. Hvar skall man då finna den
kunskap, som skall döma mellan dessa hvarandra motsatta
uppfattningar? Svar: ingenstädes! Ingen kunskap är viss genom sig
själf, är sådan, att man genom att bara äga den kan vara säker
på en sak. Men är ingen kunskap viss genom sig själf, så blir den
ej heller viss genom att stödja sig på en annan. (Ty A på B, B
på C, C på D etc.). Sålunda är ingen kunskap viss, och skälet
härtill är dess relativitet. Sålunda, jag vet ingenting med
säkerhet; ej heller att jag ingenting vet; ej heller vet jag det sist sagda,
o. s. v. Det rätta blir därför, att man ej säger något bestämdt
om något — man iakttager d<£ao-ia. Detta är ej någon olycklig
ståndpunkt. Ty genom denna d^acrta vinner man den oberördhet
af alla ting, som gör, att man håller sin själ i ro — man vinner
årapaica.
Sålunda har också den genom Sokrates började filosofien slutat
med skepticism — liksom den försokratiska perioden. Dit har man
kommit genom den brist på personlighet, som låg i sokratismen,
och därför att man hade fallit tillbaka från den rationalistiska
och idealistiska ståndpunkt, till hvilken Platon hade fört filosofien
fram. Realism och empirism följas alltid af skepticism, så snart
uppmärksamheten riktas på det kunskapsteoretiska problemet.
Den grekiskt-romerska spekulationen.
a. Karakter och ståndpunkt.
Den grekiskt-romerska spekulationen är enligt sin allmänna
karakter ett reproduktivt och historiskt filosoferande. Den skapar
sålunda ej något nytt, utan använder för sitt ändamål den
grekiska filosofiens bildningselement. Sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
