Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4) Riktningar :
a) neo-pytagoreismen,
b) den pytagoreiserande platonismen,
(Dessa två mindre strängt utvecklade system.)
c) den judiska neo-platonismen,
d) den grekiska neo-platonismen.
A. Neo-pytagoreismen.
Denna riktning är pytagoreism, ty den har upptagit den
pvta-goreiska tal-läran, försöker sålunda förklara världen ur tal och
talförhållanden. Det nya i neo pytagoreismen kan i allmänhet
betecknas såsom ett starkt teosofiskt element, hvarför
neo-pytagoreismen blir mera fantastisk än den gamla. Då här är teosofi, så
är betraktelsens objekt natur, men i denna inlägges ett
öfversinn-ligt element. När nu denna teosofiska teori sättes i praxis, är klart,
att den blir magi, d. v. s. naturen behandlas såsom försatt i ett
öfversinnligt element och naturtingen såsom medel att vinna
gemenskap med det öfversinnliga. Så har t. ex. riktningens förnämste
representant, Apollonius från Tyana (l:sta århundr. e. Kr.), gjort
sig ett namn såsom undergörare.
B. Pytagoreiserande platonici.
Förnämste representant: Plutarkus från Käronea (slutet af
2:dra årh. e. Kr.)
Plutarkus anser sig vara platoniker. I likhet med Platon
antager han:
l:o) att det finns blott ett enda gudomligt väsen,
2:o) att detta är evigt och andligt,
3:o) att det är alltings högsta ändamål, det goda, o. s. v.
Härjämte förklarar han, att detta gudomliga är person.
I motsats mot detta gudomliga står materien, hvilken ej fattas
på platonskt sätt. Platon hade fattat materien såsom det
ickevarande, Plutarkus närmar sig Aristoteles och fattar den mera
positivt. — Mellan Gud och materien står världssjälen såsom
förmedlande Guds inverkan på materien och därigenom
åstadkommande världsbildningen. Världssjälen är enheten af två faktorer:
en god sak och en ond — hvarigenom några företeelser goda,
andra motsatsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
