- Project Runeberg -  Filosofiens historia efter Pontus Wikners kollegium /
116

(1896) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ofattlig enhet (= det abstrakta neo-platonska “ro ev”). Detta
låter visserligen kristligt, ty det gör Fadern ofantligt hög, men det
är dock okristligt, ty om han är okännbar, har han ju förfalskat
sig, då han gjorde sig känd.

2:o) Ett annat neo-platonskt och hedniskt drag: att
individualiteten och förbindelsen med materien hos den ändliga personen
fattas såsom produkten af ett affall. Då individualiteten sålunda
fattas såsom en lägre ståndpunkt, blir det högre = något abstrakt
■(= panteismen).

Patristiken nådde sin höjdpunkt, hvad angår den mer teologiska
och teoretiska sidan, i treenighetsstriderua och dessas utveckling,
och hvad angår den antropologiska oeh praktiska sidan, i
Augustinus och hans strid med Pelagius.

III. Treenighetsstriderua och A/io-ustinus.

<_> O

1) Treenighetsstriderna.

Hvad som i dessa gällde såsom hufvudsak, var att framhålla
icke allenast Guds skapande verksamhet, utan äfven hans
återlösande och helgande verksamhet såsom en verkligt gudomlig
verksamhet. Därtill behöfde man ock, att den uppenbarelse af Gud,
som var att sätta såsom subjekt för h var och en af dessa
verksamheter, erkändes såsom ett verkligt gudomligt subjekt. Sålunda
ej blott den skapande Fadern, utan äfven den återlösande Sonen
och den helgande Anden sktdle inflyttas i det gudomliga väsendet,
Härvid voro nu två faror att undvika, och dessa voro:

l:o) Att så strängt hålla på gudomspersonernas individualitet,
så att därigenom gudomsväsendet sprängdes och man fick tre
gudar i stället för en.

2:o) Att afpruta så mycket på deras individualitet, så att man
blott fick tre uppenbarelseformer (panteistisk inodalism).

Mellan dessa skär och stötestenar, och med de få till buds
stående hjälpmedlen hade den första kristna spekulationen att lotsa
sig fram, och produkten af dess verksamhet var den
treenighets-lära, som utvecklades på de ekumeniska mötena. Det
gudomligas och mänskligas inbördes ställning hade ock kommit under
spekulation genom de undersökningar och läror, som formulerades
på 3, 4 och 6 ekumeniska mötena.

Den praktiska sidan åter af förhållandet mellan människan och
Gud bestämdes genom striderna mellan Augustinus och Pelagius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:45:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filosofihi/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free