Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nante, 13:de årh. Dessas ståndpunkt var teoretiskt-objektiv
pan-teistisk.
II. Kulmmation: de skolastiska systemen.
1) Såsom inledning står arabernas filosofi från 9:de årh., ty det
var araberna, som för den västerländska teologien förmedlade
kännedomen om Aristoteles, af hvilken skolastiken i sin
höjdpunkt skulle vara ledd. Skolastikerna fingo nämligen kännedom
om Aristoteles’ skrifter genom en latinsk öfversättning däraf,
hvilken var öfversatt från arabiska. Araberna åter hade öfversatt
den från grekiska. Arabernas filosofi var aristotelisk med
öfver-vägande naturalistiskt intresse. (De voro läkare etc.) Form och
materia var alltings princip, formen den aktiva, materien den
passiva principen. Doek gör sig härvid gällande någon liten
modifikation, i det att
l:o) materien ej fattas lika obestämd som af Aristoteles.
Visserligen är den ett passivt substrat, men försedd med bestämda
anlag, hvarigenom hos araberna materien kommer formen närmare
än hos Aristoteles, hvilkens dualism i den meningen kan anses
mildrad, men då arabernas materia fått större realitet än hos
Aristoteles, kan dennes dualism ock anses på sätt och vis skärpt.
2:o) Den fysiska himmelen kommer att stå såsom en
mellan–makt mellan den gudomliga och den mänskliga världen (inflytelse
från sabäismen). Detta på så sätt, att det aktiva förnuftet, som
Aristoteles talat om, af araberna förlänas åt himmelen, och
människan behåller blott det passiva och får innehåll däri från
himla-världen.
2) Kristna teologiska lärare, förberedande, införande
bekantskapen med arabernas filosofi och börjande kommenterandet af
Petrus Lombardus, f 1164.
3) Albertus Magnus, t 1280, och Tomas ab Aquino, t 1274, den
iörres lärjunge och utförare af hans åsikt i bestämdare teologisk
riktning.
a) Tomas ab Aquino är till sin rent filosofiska sida väsentligen
aristotelisk. Formen är det väsentliga. Materien är prineipium
individuationis = det hos tinget, som gör det till individ.
Materien är dock här mera positivt fattad än hos Aristoteles och
araberna; den fattas nämligen såsom en begjmnande form, inchoatio
formae, en potentiel eller outvecklad form, som ännu ej kommit till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
