Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga förståndet räcker blott att fatta Gud negativt. Men positivt
kan han fattas genom det i den nya födelsen meddelade nya
förståndet = intellectus assimilans, en öfvernaturlig nådegåfva, som
till arten (ej till graden) är likt Guds förstånd. Viljan är bunden
af förståndet. Man vill sålunda det, som man på den eller den
ståndpunkten anser eller inser för det bästa. Tomas ab Aquino
är sålunda determinist i inskränkt bemärkelse.
f) Människans mål är ytterst saligheten, hvilken sättes såsom
ett skådande af Gud, till hvilket människan skickliggöres genom
att upphöjas öfver naturens gränser. Härmed bekräftas den
teoretiska hållning, som utmärker Tomas ab Aquino, och hvarigenom
han skiljer sig från Johannes Duns Scotus.
g) I sitt praktiska lif har människan att ådagalägga naturliga
och teologiska dygder, till hvilka senare höra de tre
kardinaldygderna: tro, hopp och kärlek.
4) Johannes. Duns Scotus, t 880.
a) Bildar i så måtto en motsats mot Tomas ab Aquino:
l:o) Att han både hos Gud och hos människan mera
accentuerar viljan, såsom uttryckande personlighetens individuela sida;
förståndet underordnas under viljan.
2:o) Att han, ehuru sålunda framhållande den personligt
individuela sidan äfven hos Gud mera än Tomas ab Aquino, dock vill,
att Gud skall vara äfven positivt åtkomlig för det mänskliga
tänkandet.
b) Gud är fattad såsom en verklig person och i verklig analogi
med den mänskliga personligheten, hvarvid de tre sidorna hos
denna, minne, förstånd och vilja, få tjäna såsom ett slags
motsvarighet mot treenigheten. Såsom nyss sades, öfverordnas hos
människan viljan öfver förståndet; detta gäller dock i afseende på Gud
med någon inskränkning, ty Johannes Duns Scotus skiljer mellan
a) Guds första förstånd, som är riktadt på de allmännaste
förutsättningarna för en saks verklighet, sålunda på det mer
abstrakta, och
/3) Guds andra förstånd, som är riktadt på de mera enskilda,
detaljerade villkoren för en saks verklighet, sålunda på det mer
konkreta.
Guds vilja står nu midt emellan dessa två, så att Gud ej kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
