Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om man sålunda frågar, hvarför Spinoza är panteist, sä blir
svaret: därför att han fattar substansen såsom ett
bestämnings-löst vara, emedan han är rädd för hvaije bestämdhet, såsom
innebärande negation.
e) Den verkliga enda substansen, detta “ens absolute infinitum”
i detta system är = Gud.
2) Attribut.
a) “Attributum est id, quod intellectus de substantia percipit,
tamquam ejusdem essentiam constituens” = attribut är det, som
förståndet fattar hos substansen såsom utgörande dess väsen.
Detta betyder ej, att det är förståndet, som pålägger substansen
attributet, utan att substansen verkligen äger detta, ty
förståndet är enligt Spinoza människans objektiva uppfattningsförmåga,
så att så, som jag uppfattar substansen, så är den i verkligheten.
Det attribut, som mitt förstånd hos substansen fattar, finns
verkligen hos substansen. Hvarför skall då substansen hafva
attribut? Det är egentligen ej af Spinoza bevisadt; allra minst har
han visat, hvarför substansen skall hafva just de attribut, som
den enligt honom har. På vår ståndpunkt inses dock lätt,
hvarför Spinozas substans skall hafva attribut. Det är nämligen
därför, att hans substans är ett obestämdt vara, och det obestämda
måste för att vara verkligt hafva bestämningar.
b) Förhållandet mellan attributet och substansen är enligt
Spinoza det, att hvarje attribut är hela substansen själf, sedd från
en viss sida.
c) Förhållandet mellan det ena attributet och det andra. Det
ena förhåller sig till det andra så, att de äro samma sak, sedd
från olika sidor.
Substansen äger oändligt många attribut, ty dess innehåll är
oändligt rikt, och det, som ej har några bestämningar, måste för
att bli verkligt få ett oändligt antal bestämningar, emedan hvarje
verkligt föremål har en oändlig mängd bestämningar. Människan
uppfattar af dessa attribut två: tänkande och utsträckning.
Tänkande är = substansen, sedd från en sida: utsträckning är =
substansen, sedd från en annan sida. Tänkande och utsträckning
äro sålunda samma sak, sedd från olika sidor.
Ar det nu ur substansbegreppet ådagalagdt, att substansen skall
hafva dessa attribut ? Nej ; detta har Spinoza ej bevisat! Sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
