Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ende antogo, att människan hade vissa medfödda axiomatiska
sanningar i sig, på samma sätt hade ock människan i sin själ
åtskilliga praktiska axiom, hvilka hon hade att lägga till grund för
sitt handlingssätt. De frångå sålunda den lockianska satsen, att
intet medfödt finns i själen.
II. Rousseau, född 1712, f 1718; fransman.
1) Han står på analog ståndpunkt med de skottska
moralfilosoferna därigenom, att också lian sätter människans praktiska
uppgift i att i sin själ söka bringa i jämnvikt den sympatiska
känslan = medlidandet, och den idiopatiska =
själfbibehällelse-driften.
2) Han har upptagit Lockes riktning på det naturliga och
drif-vit den till sin spets — proklamerat det naturliga såsom normen
för sanning och rätt. All natur är ursprungligen god. Finnes
däri något ej godt, så har detta uppkommit därigenom, att man
frångått naturen, och det har man gjort till den grad, att hela
den nuvarande bildningen kan betraktas såsom en onaturlig
utveckling. Därför bör man göra just tvärt om mot hvad
bildningen kräfver. Särskildt är uppfostran alldeles snedvriden.
Uppfostran borde hafva till uppgift att tillse, det anlagen, som från
början äro goda, utan hinder utvecklas.
3) Att märka är också hans volonté générale = den
gemensamma viljan = allmänviljan: samhällets högsta lag. Man skall
taga reda på, hvad de flesta vilja, detta är allmänviljan, och den
är ock den för samhället nyttigaste.
III. Den “tyska pofiularfiloscficri" eller den s. k. “Aufklärung”
står i hufvudsak på samma grund som den skottska och engelska
moralfilosofien. Där råder en sträfvan att på alla områden vara
naturlig. Men den är mera idealistisk (i öfverensstämmelse med
nationalkarakteren) än den engelska och mera universel, mera en
allmän kulturriktning, som gjorde sig gällande på alla områden.
a) Framträdde såsom naturbetraktelse. Man började opponera
sig mot den mekaniska uppfattning af naturen, som gjort sig
gällande genom cartesianismen. Man anslöt sig hellre till Leibniz’
lära, i synnerhet sådan, som den utvecklats af Wolff, som erkände,
att i naturen låg något mera, än ett system af mekaniska
krafter.
b) Betraktade naturen i hennes förhållande till människan.
Filosofiens Historia. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
