Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu sedelagen skall bibehålla sin rätt och ej blifva orimlig, så måste
det tänkas, att den vänder sig till ett väsen, som har möjlighet af
en oändlig utveckling i det goda; det måste sålunda för mig
finnas möjlighet af ett oändligt annalkande till»fullkomlighet, hvilken
ej är tänkbar utan odödlighet, som sålunda är bevisad för hvar
och en, som tror på sedelagen.
y) Guds existens är ett praktiskt postulat af följande skäl: I
det mänskliga praktiska förnuftet ligger en fordran ej blott på att
hvar och en skall vara sedlig, utan äfven på att hvar och en, som
är stedlig, en gång skall komma i ett däremot svarande lyeksaligt
tillstånd. Det praktiska förnuftet har sålunda den fordran, att
dygd och lycksalighet skola till hv-arandra komma i ett
proportio-nelt förhållande. Nu kan jag ej bevisa giltigheten af denna mitt
förnufts fordran, men — om jag antager densamma, så måste jag
ock tänka, att det måste finnas, utan hvilket den nämnda fordran
ej skulle säkert tillgodoses; för att jag skall vara säker på, att
Wcksalighet, som ligger inom naturens område, en gång skall
fullständigt förenas med dygden, som ligger inom frihetens område,
så måste ett väsen finnas, som förenar dem. Detta väsen måste
vara:
aa) Allvetande, ty det måste kunna skåda in i hvarje vilja för att
se, på hvilken ståndpunkt den står.
/3f3) Allsmäktigt, så att det har under sig ej blott viljan, utan
äfven hela naturen.
yy) Rättfärdigt, emedan det skall vilja, att allt blir rätt.
I dessa karakterer känna vi igen Gud, hvars existens sålunda är
bevisad för hvar och en, som vill antaga förnuftets ofvannämnda
fordran.
3. Kritiken af omdömesförmågan.
Kant utgår här från skillnaden mellan den subsumerande och
den reflekterande omdömesförmågan.
Den subsumerande omdömesförmågan har begreppet på förhand
gifvet och hänför därunder det enskilda.
Den reflekterande omdömesförmågan utgår från det enskilda och
abstraherar därur begreppet.
Här är fråga om en reflekterande omdömesförmåga. Denna
reflekterande omdömesförmåga vill sålunda leta fram ett begrepp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
