Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och dess modi). Fichtes panteistiska riktning framträder således
nu skarpare.
b) En förändring af hans filosofiska ståndpunkt. Det oändliga
han fått tillfredsställde honom ej personligen. Därför antog han
nu, att hela den tankevärld, han i det föregående tecknat, var ett
fenomen af en realitet där bakom ; det egentliga sanna och
gudomliga. Men denna realitet, såsom liggande bakom tankevärlden, var
för tanken oåtkomlig, kunde blott på mystiskt sätt fattas genom
något slags åskådning. Fichte upphör sålunda här att i egentlig
mening vara vetenskapsman.
Schelling.
a. Lefnad och skrifter.
Han blef vid 23 års ålder Fichtes efterträdare såsom professor i
Jena; sedan i Wurtzburg, Miinchen, Berlin; 1 1854. Utgaf många
skrifter: System der Naturphilosophie o. s. v.
b. Ståndpunkt och spekulativ karakter.
Schelling har utgått från Fichte, såsom denne från Kant.
Schelling har hos Fichte funnit åtskilliga brister, nämligen dels a) en
brist i uppfattningen af det absoluta och dels b) en brist i
uppfattningen af världen.
a) Det absoluta = subjektiviteten hos Fichte, kunde aldrig få
objektivitet eller verklighet. Ty enligt Fichte var objektivitet
subjektivitet negerad. Då skulle sålunda det absoluta för att blifva
verkligt, objektivt, negeras, hvilket naturligtvis ej går an, emedan
absolutheten då tillintetgöres; hos Fichte får man aldrig ett verkligt
absolut.
b) Fichte hade misshandlat och nedsatt naturen, då han af
densamma gjort en sammanfattning af skrankor, gjorda att
nedbrytas. Schelling, som hade liflig S3^mpati för naturen, kunde
naturligtvis ej finna sig i att denna natur skulle vara till för att
nedbrytas.
Men båda dessa fel hade sin grund i en gemensam rot, nämligen
däri, att Fichte från början hade förutsatt en negativ ställning
mellan subjektivitet och objektivitet, då objektiviteten enligt
honom var = subjektiviteten negerad. Ty med en sådan uppfattning
kan a) ingen subjektivitet utan själfuppofifring blifva objektivitet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
