Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna frigörelse är nödvändig, ej i den mening, att den framkallas
af naturomständigheter, utan i den mening, att den ej får
uteblif-va. Den kan ej a) öfverlämnas åt ödet, slumpen, ej heller /3)
framtvingas genom tvångsåtgärder. Hur skall den då framkallas ? —
Genom att taga ett medium mellan dessa bägge nj^ssnämnda
alternativ! Detta “medium” är: den uppfostrande inflytelsen från
andra. — Denna är nödvändig för frigörelse för någon. Detta blir
= att friheten förverkligas blott genom växelverkan med andra,
fria personer, genom samhällslif. Samhället är således nödvändigt
för den praktiska frigörelsen. Härmed kommer Schelling att tala
om samhället. Detta är af tre former:
1) Där det allmänna, objektiva är öfvervägande öfver det
enskilda, subjektiva: det antika samhället.
2) Där det subjektiva är öfvervägande öfver det objektiva: det
moderna samhället.
3) Det högsta samhällsskick, hvartill historiens uppgift är att
närma sig, är en innerlig sammansmältning af det allmänna och
det enskilda: Subjektivitet för objektivitet och objektivitet för
subjektivitet. Men ej heller på det praktiska området förverkligas
identiteten mellan subjektiviteten och objektiviteten på det högsta
tänkbara sätt. Det gifves ännu ett område, högre än både det
teoretiska och praktiska, nämligen det estetiska området.
Konstens värld öppnar, så att säga, för oss förgården till Guds rike.
Så visar det sig ock, antingen man betraktar a) konstverket eller
(3) konstverksamheten.
a) Betraktelse af konstverket, den sköna produkten: Det sköna
är skönt därigenom, att det enskilda föremålet till den grad är
genomandadt af idén, att man ej längre kan skilja mellan idén och
det enskilda, d. v. js.: objektiviteten är där omedelbart och
oåt-skiljeligt sammansmält med det enskilda = tillfälliga =
subjektiviteten. Ehuru ett konstverk är ett tillfälligt exemplar af tinget,
så kan jag dock därur leda mig till lagarna för det sköna.
/3) Betraktelse af konstverksamheten: Konstnären handlar af
inspiration; detta är uttryck af den högsta frihet, subjektivitet.
Men å andra sidan handlar han fullkomligt lagbundet,
regelmässigt, ty annars vore hans verk ej skönt; här är sålunda på
samma gång den starkaste lagbundenhet, objektivitet. I
konstverksamheten är således subjektivitet och objektivitet sammansmälta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
