Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den objektiva anden framträder i tre former: a) såsom rätt; /?)
såsom dess motsats: moralitet; y) såsom bådas syntes: sedlighet.
I rätten framträder viljan såsom allmän regel.
I moraliteten framträder viljan till sin subjektiva sida såsom
subjektiv vilja, med hänvisande till sitt eget inre såsom norm för
det rätta.
I sedligheten slutligen är det allmänna och det enskilda på ett
lyckligt sätt sammansmälta.
Sedligheten är af tre stadier: Den förverkligar sig aa) i familjen ;
/3/3) i det borgerliga sällskapet; yy) i staten.
Vid betraktande af staten kommer Hegel in på världshistorien,
hvars uppgift han anser vara att frambringa en fullkomlig stat.
c) Den absoluta anden; denna framträder i tre former:
a) konst; (3) religion; y) filosofi.
I konsten är det absoluta gifvet för åskådningen. Idén skådas i
konstverket.
I religionen är det absoluta till för föreställningen, men ännu ej
för den rena tanken. Inom det religiösa området är högsta
platsen anvisad åt kristendomen, hvarvid Hegel i synnerhet
framhåller läran om Guds människoblifvande och treenighet.
I filosofien är det absoluta till för tanken. Filosofien är ett
tänkande, som tänker sig själft och i sig själft tänker allt. Så att
allt är närvarande i och för den tanken; tanken och vara’t hafva
fallit ihop, och då och där är det absoluta egentligen först för
handen.
Sedan kan blifva fråga om, huru det absoluta enligt hegelska
systemet fattas. Det fattas: dels såsom själfva processen — af
“vänster-hegelianerna”; dels såsom en sak i denna process — af
‘•höger-hegelianerna”.
Centern åter stod kvar på den oafgjorda ståndpunkt, hvarpå
Hegel själf ställt sig.
Jacobi.
a. Lefnad och skrifter.
Litterärt bildad och verksam privatman, sedermera sekreterare
vid vetenskapsakademien i Mitnchen; f 1819. Utgaf en del
populära skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
