Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag’et skulle redan vara till, för att det skulle kunna blifva till; det
skulle vara till som objekt för förnimmelsen, innan det kan göra
förnimmelsen. Därför är jag’et ett motsägande begrepp.
Huru vill då Herbart själf ställa till med dessa tre motsägande
begrepp ?
a) Hvad angår tinget rqed dess egenskaper, så finns ej något
sådant. Tinget med dess egenskaper är en komplex af senen utaf
realia, som hafva ett reale såsom gemensam utgångspunkt. Detta
reale, som är utgångspunkten, är = tinget, och de därifrån
utgående serierna af realia äro = tingets egenskaper.
b) Hvad angår förändringen, så sker, enligt Herbart, aldrig
någon verklig förändring; allt är evigt sådant det är. Herbart
antager dock, att realia kunna med hvarandra ingå olika komplexer,
och inom dessa komplexer kunna realia aflösa hvarandra:
—rea-lias “kommen und gehen”. Där är sålunda ingen verklig
förändring; endast realias olika kombinerande med hvarandra.
Men jämte detta realias “kommen und gehen” antager Herbart
realias “Störungen und Selbsterhaltungen”. Om nämligen två
realia, A och B, som hafva motsatta kvaliteter, komma i närheten
af hvarandra, så är det likasom en tendens hos A med dess
kvalitet att tillintetgöra B:s kvalitet. Detta är “Störung”. Men
intet undergår förändring; B behåller därför sin kvalitet: — detta är
B:s “Selbsterhaltung”. Med tillhjälp af denna hypotes om realias
“kommen und gehen” och deras “Störung und Selbsterhaltung”
förklarar Herbart det, som annars kallas förändring.
c) Hvad angår jag’et, så äro alla dessa fenomen af
förnimmelser, viljeakter etc. i jag’et endast olika “Störungen” eller
“Selbsterhaltungen” hos ett till grund liggande reale, som är = själen.
Denna är ett enkelt, kvantitetslöst, rent positivt väsen. Hvad
detta väsen i och för sig är, vet ingen dödlig, men det är
tmder-kastadt vissa “Störungen und Selbsterhaltungen”. Och dessa
taga hos detta reale formen af förnimmelser, som dock endast
uttrycka relationer till andra realia, närmast till realia, som utgöra
själfva kroppen. Själen, såsom detta enkla, till grund liggande
reale, är en punkt i hjärnan och står där i relation till alla andra
realia, som framkalla dess “Störungen und Selbsterhaltungen’’;
men dessa äro endast relationer, intet i och för sig. Sålunda: det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
