Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han sökte ock att nyttiggöra sina psykologiska iakttagelser
framför allt på det pedagogiska området. Han utgaf sålunda
en uppfostrings- och undervisningslära, som blef mycket beaktad
af skolman. Äfven andra af hans arbeten hafva ett ganska högt
värde. Sin sedelära aktade B. högst af alla sina arbeten. Han
förkastade Kants kategoriska imperativ och grundade sin etik på
själens eget värde och karakter.
Schleiermacher.
Fredrik Ernst Daniel Schleiermacher (1768—1834) föddes i
Bres-lau, där hans fader var reformert pastor. Sin uppfostran erhöll
han delvis bland hermhutarne, af hvilka han mottog ett
betydelsefullt inflytande, ehuru han sedermera kände sig tvungen att skilja
sig från dem på grund däraf, att han i många stycken var
oförmögen att fasthålla deras åsikter.
Efter att en tid hafva idkat teologiska och filosofiska studier
drog han sig undan för att få vara i stillhet och blef då
privatlärare i en greflig familj.
Med tiden blef han förste teologie professor i Halle och
sedermera sekreterare vid den filosofiska fakulteten af
vetenskapsakademien i Berlin.
Han hade erhållit djupa intryck af sin tids framstående filosofer,
såsom Kant, Fichte, Schelling och Jacobi, men han var dock
likväl en själfständig tänkare.
Till grund för sin spekulation lade han tron på en personlig Gud
och själens odödlighet. I sin afhandling om religionen visade han,
huru denna hvilade på människans ädlaste behof. Religionen
ut-göres enligt S. af människans sökande efter och finnande af det
oändliga och eviga uti allt. Men härvid betyder känslan mera än
förståndet, ty intet förstånd kan helt fatta gudomligheten.
I sin samhällslära visade sig S. mycket sympatisk. För att
kunna erfara den gudomliga andens lif måste man stå i sympatisk
rapport till hela mänskligheten såsom enheten af ett sådant
ande-lif. Ett sådant intresse för mänskligheten är af stor betydelse för
vår fromhet. Men då man sålunda i människorna älskar idealet,
så får man icke söka det hos den enskilde utan hos hela släktet,
uti hvilket hvarje individ är en del.
Utan en sådan allmän sympati kan ingen på något område blif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
