Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
va fullkomlig, ty man kan icke hafva verklig sympati för det
enskilda utan att först hafva det för det hela.
Det är genom denna universella sympatiska längtan efter Gud,
sådan han visar sig genom sitt verkande i världen, som människan
får del uti det universella lifvet, hvilket är Gud själf uti sitt
varande.
För att blifva i rätt mening religiös måste man först blifva
verkligen mänsklig. Men såsom sådan bör man hvar för sig
framställa mänskligheten i öfverensstämmelse med sin särskilda natur
och efter bästa förmåga utveckla sina anlag.
Människolifvets utveckling i sin helhet är en ständigt fortgående
återlösning från det ofullkomliga till människoidealets fullkomliga
ståndpunkt.
På grund af att S. hänförde religionen hufvudsakligen till
känslan, ville han ej medgifva, att man i egentlig mening kan
undervisas uti religion. I sammanhang härmed var han ock en
motståndare till allt hvad statskyrka heter och fordrar i religionssaker
den allra största frihet i enlighet med det individuella lifvet.
Däremot trodde han fast på en broderlig sammanslutning troende
emellan och således på kyrkan.
Hans etik och samhällslära visar stort inflytande af Platon,
hvars skrifter han öfversatte till tyskan.
S. har skrifvit en massa arbeten af mera än vanligt bestående
värde.
Pessimismen.
Pessimism plägar man vanligen kalla den åsikt, som senterar,
att världen öfver hufvud taget är ond. Den tänkare, som på
senare tid framställt ett filosofiskt system i enlighet mejl denna
grundsats, är Arth. Schofenhauer (1788—1860).
Grundsatsen: Världen är i min föreställning, men hon är icke
dess mindre verklig både per se och för mig.
Häri lärde S. i likhet med Kant: Den värld, som vi känna till,
är blott ett fenomen i öfverensstämmelse med vår uppfattning,
men bakom densamma finns en högre verklighet, hvilken är
alldeles oberoende af vår uppfattning därom.
Människan tillhör båda, och för den skull är det bäst för henne,
att hon i sin filosofi intager ett stadium midt emellan idealism och
materialism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
