Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fråga om det sedliga bör man likväl följa det, som synes vara det
sannolikast bästa. Mot all dogmatisk eklekticism. Hit höra
Arkesi-laus f 241 och Karneades f 129; Filo från Larissa och Antiokus från
Askalon.
Pyrrhonismen: lycksaligheten är filosofiens ändamål. Man kan dock
icke med visshet veta något. Bäst är att vara indifferent. Pyrrhon
325 och Timon. Den senare skepticismen uppställde satsen : hvarje
bevis fordrar ett nytt bevis. Aenesidemus och Sextus Empirikus.
F. DEN GREKISK-ROMERSKA SPEKULATIONEN: praktisk popularfilosofi i
anslutning till den grekiska: Cicero t 44 f. K. Lucretius, Seneca, Epictet,
M. Aurelius.
G. DEN GREKISK-ORIENTALISKA SPEKULATIONEN : i omedelbar vision skådar
förnuftet sig själft. Förakt för allt rent tänkande, svärmeri, teurgi
askes, själfförintelse. Tre principer: världssjälen, världsförnuftet och
det predikatlösa urväsendet. Världsförnuftet är en emanation af
ur-väsendet. Detta världsförnuft innehåller idévärlden; från denna
utströmmar världssjälen, som är afbilden af världsförnuftet. Denna
världssjäl bildar sedan världsaltet af den sinnliga materien. De
enskildasjälarna nedstiga från förnuftsvärlden i ständigt traktande efter
idévärlden. Hit höra Plutarkus, Filo Judäus f 40 e. K., Ammonius
Sackas, Plotinus, Porfyrius, .Tamblicus, Procklus, Damascius,
Simpli-cius och Olympiodorus, 200 f. K.—529 e. K.
Den kristna bildningen: medeltidens spekulation.
A. PATRISTIKEN uppvisar i apologetiskt och dogmatiskt intresse den vä-
sentliga enheten af det gudomliga och det mänskliga, framhåller
Guds människoblifvande, försoningen och pånyttfödelsen. Hit höra
Justinus Martyr 1165, Atenagoras f 170, Teofilus 1170, Tatianus f
170, Irenäus f 202, Tertullianus f 220, Clemens Alexandrinus t 220,
Origenes f 254, Augustinus t 430. De hade att uppträda gent emot
gnosticismen, a) den syriska (dualism) representerad af Saturninus
(125) och Basilides (117) samt sedermera afManikeus, b) den
alexandrinska (monoteism), representerad af Valentinus (140).
B. SKOLASTICISMEN : förutsättning: dogmernas förnuftsenlighet:Rabanus
Maurus t 856, Pascasius Radbertus t 865, Johannes Scotus Erigena
f 880, Anselm af Canterbury f 1109.
Riktningar: Realism: “universalia ante rem”: Vilhelm af Champeaux
11121.
Nominalism: “universalia post rem”: Roscelin f 1120.
Konceptualismen: universalia äro verkligheter i tanken: Joscelin f
1200. Hit hör äfven Abelard: universalia äro icke blott
vei^klig-heter i tanken utan ock i tingen, “universalia in rebus”; f 1143.
Reaktionärer mot denna formalism : Petrus Lombardus f 1164,
Hugo och Richard af St. Victor, Alanus ab insulis och Johannes
af Salisbury.
Panteistisk riktning: Amalrik af Bene och David af Denante..
Skolasticismens kiilmination under arabisk och sabäisk inflytelse:
Al-bertus Magnus f 1280, Tomas ab Aquino f 1274; T. sökte att
förena realism och nominalism, Johannes Duns Scotus f 1308, Roger
Baco, Raymund Lullus: ars magna.
Mystisk panteistisk riktning: Bonaventura f 1274, Eckhardt f 1329.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
