Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kants efterföljare: trenne riktningar, hvilka skilja sig från livarandra
med afseende på “Das Diug au sich-’. a) Reinhold m. fl. sade, att
innehållet i vår kunskap måste komma från detta “Ding”, och att det
finns, b) Schultze m. fl. sade detsamma om kunskapens innehåll,
men påstodo, att något sådant ‘Ding” ej funnes, och att kunskapen
således aldrig kan få något innehåll, c) Andra ströko bort detta
“Ding” och satte jag’et i stället såsom princip för hela, universum så
till innehåll som form. Främst bland dem var
J. G. Fichte f 1814. Vetenskapslära: All existens infattas i jag’et.
Strängt deduktiv metod.
1) Allmänna grundsatser: A=A; non A icke = A; A delvis non A; non
A delvis A.
2) Det teoretiska vetandet: jag’et ponerar sig såsom bestämdt genom
icke-jag’et. Växelverkan; kausalitet; substantialitet. Rum och tid
äro rent subjektiva begrepp.
.3) Det praktiska vetandet: Jag’et bestämmer icke-jag’et. Individens
fria själfbegränsning. Naturdriften måste underordnas förnuftet.
Uppfyll alltid din bestämmelse och handla enligt ditt samvete. Om
Gud lärde F.,att han endast existerar såsom världsordning. Att rätt
finna sig i denna är att vara salig.
F. öfvergick sedan till ett slags mystisk panteism och lärde då den
enskildes försjunkande i Gud; det eviga ordet kan i hvarje varelse varda
kött. Ingen världsskapelse i tiden.
15) HÖGRE EMPIRISM :
Schelling f 1854, utgick Från Fichte. Först 1) lärde han en parallelisin
mellan ande och natur, men sedermera 2) skilde han mellan naturens
filosofi och andens filosofi. I den förra förklaras det reala ur det
ideala. Naturen är dels organisk med funktionerna reproduktion,
irri-tabilitet och sensibilitet, dels oorganisk med funktionerna kemisk
process, elektricitet och magnetism. Världssjälen besjälar båda
dessa områden. Transcendentalfilosofien eller andens filosofi
förklarar det ideala ur det reala och uppdelas i a) den teoretiska filosofien,
om själ fm ed vetandet, b) den praktiska filosofien, om harmonien
mellan subjekt och objekt samt c) konstens filosofi, om den absoluta
harmonien. I likhet med Spinoza lärde S. sedan 3) identitet mellan
det reala och det ideala samt total indifferens med afseende på det
subjektiva och det objektiva. Sedermera 4) slog han in på en
mystisk neo-plato/nsk riktning och lärde, att genom affall från det
absoluta har världen blifvit detsammas motbild, samt att återförening
eller försoning är historiens ändamål. Slutligen 5) tog han Jakob
Böhme till förebild och lärde om naturen i Gud, om delningen dem
emellan, om försoningen genom världsutvecklingen, om egenviljan
och universalviljan. Resultatet af allt detta blef hans s. k. positiva
filosofi, hvilken liar religionen till föremål: mytologiens och
uppenbarelsens filosofi.
Hegel f 1831. Idén är prius i förhållande till all realitet. Allt varande
är utveckling af idén till tänkande ande. H:s ståndpunkt är den
absoluta idealismen och bevisföringen dialektisk.
Slcema till Hegels filosofi.
I. Logik:
1) Vara: kvalitet, kvantitet, mått.
2) Väsen : i och för sig, verklighet, väsen och företeelse.
•3) Begrepp: subjektivt och objektivt begrepp, idé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
