Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blundells lilla tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
BLUNDELLS LILLA TILLÄGG. 52
dig misstanke dök upp inom honom. Det var ett
alldeles otroligt antagande, men på samma gång
kände han, att det var bäst att sätta sig i säkerhet,
och i ganska betydelsefull ton uttalade han sin önskan
att byta plats med sin klumpige vän.
»Det är ju bra som det är», sade Blundell.
»Det vet jag nog», sade Turnbull och såg skarpt
på honom, »men jag föredrar den här sidan. Det
var alldeles på vippen, att ni hade puffat mig i nyss.»
»Jag snafvade.»
»En tum till, och jag hade plumsat i», sade
Turnbull med en rysning. »Det hade just varit trefligt.»
Blundell hostade och såg utåt hafvet.
»Olyckshändelser kunna ju inträffa», mumlade han.
De voro åter vid ändan af kajen och stodo där
och pratade, och då de vände om ännu en gång,
blef sergeanten förvånad och glad öfver, att det gick
så lätt att snappa bort Venia. Turnbull och Blundell
följde efter ett litet stycke bakom, och den förres
misstankar söfdes litet, då han såg att hans vän ej
gjorde något försök att få gå på insidan. Han såg
sig intresserad omkring efter ett eventuellt offer, men
förgäfves.
»Hvad ser ni på?» frågade han otåligt, då
Blundell plötsligt stannade och tittade nyfiket ner i vattnet.
»En manet», sade den andre lakoniskt. »Aldrig
har jag sett ett sådant vidunder. Den är visst en
meter tvärsöfver.»
Turnbull stannade, men kunde ej se någonting,
och till och med, då Blundell pekade på den, lycka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
