Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hemkomne sonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HEMKOMNE SONEN.
113
Catesby gick i sakta mak, men stannade
plötsligt för att kasta ännu en blick på en flicka, som
stod i ett fönster på nedre botten i n:o 5. Han
gick några steg till, vände sedan långsamt om och
försökte se ut, som om han hade glömt något. Flickan
stod där ännu och mötte obesväradt hans eldiga
blickar: en vacker flicka med stora, mörka ögon och
en hy, som var föremål för många giftiga
anmärkningar bland fruarna i grannskapet.
»Det måste vara något på tok med fönsterglaset,
eller också är det den skumma dagern», sade Catesby
för sig själf; »ingen flicka är så där vacker.»
Han gick förbi ännu en gång för att öfvertyga
sig. Föremålet för hans beundran stod ännu kvar,
skenbart omedveten om att han fanns till. Han gick
förbi mycket långsamt och suckade djupt.
»Nu är du ändtligen träffad, Dick Catesby», sade
han högtidligt, »midt i den farligaste delen af hjärtat.
Den här gången är det allvar.»
Han stod stilla på den smala trottoaren och
funderade och mumlade sedan, för att ursäkta sitt
oförsvarliga beteende: »Odet har så velat», och gick
förbi igen. Den gången tyckte han sig upptäcka ett
något högdraget uttryck i de mörka ögonen — en
svag höjning af de vackert hvälfda ögonbrynen.
Han hade stämt möte vid Aldgate-stationen med
förste maskinisten, för att de skulle tillbringa kvällen
tillsammans, men någonting så tråkigt kunde inte
komma i fråga nu. Han stod och tvekade ett
ögonblick, gick därefter långsamt in på hotell »Bikupan»
Jacobs, Filurer. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
