Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dixons återkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIXONS ÅTERKOMST.
181
sare om lof. Packa dig i väg, din landkrabba, innan
jag ger dig respass!»
Charlie gaf ifrån sig ett brummande och rusade
på honom, och i nästa ögonblick låg han på golfvet,
och i ansiktet hade han den hårdaste örfil han
någonsin fått i sitt lif. Fru Dixon skrek och sprang
ut i köket, åtföljd af gamle Burge, som kom med
för att be henne inte vara rädd. Charlie reste sig
och rusade emot Dixon en gång till, men han stod
där som ett rytande lejon, och han hade ett sådant
hejdlöst sätt att anfalla, att Charlie tappade
andedräkten. Medan Bob smög sig ut från skänkrummet och
sprang omkring och kom in bakvägen, hade Charlie
fått så mycket han behöfde och låg där på
sjömanskistan i hörnet och kippade efter andan.
»Hvad vill ni?» brummade Dixon, då Bob visade
sig i dörren.
Han såg så förfärlig ut med sitt upphettade
ansikte och skägget spärrande rakt ut åt alla håll,
att Bob, i stället för att göra, hvad han kommit dit
för, stod i dörren och gapade på honom utan att
säga ett ord.
»Jag mönstrar af min besättning», sa’ Dixon.
»Har ni något att säga emot det?»
»Nej», sa’ Bob och drog sig tillbaka.
»Ni och Charlie ge er af genast», sa’ Dixon och
tog upp pengar. »Gubben kan stanna en månad,
så att han får se sig om efter arbete. Se inte på
mig så där, då klår jag er.»
Han började räkna upp Bobs pengar, då Burge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
