Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amiral Peters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
’ AMIRAL PETERS.
dig ... vi, som ä’ så’na gamla gocla vänner och
kamrater.»
Hans värd brummade och framtog ur en liten
skänk en whiskybutelj och ett glas och satte dem
på bordet. Efter någon tvekan letade han fram ett
glas till.
»Skål för oss själfva», sade Stiles i litet
förebrående ton, »och måtte vi aldrig glömma gammal
vänskap.»
Burton drack. »Jag vet knappt, hur det
smakar nu, Joe», sade han. »Det är otroligt, hur snart
man förlorar smaken för det.»
Stiles sade, att han måste väl tro honom, efter
han sade det. »Det finns några ganska trefliga små
kaféer här», sade han. »Jag gick förbi ett, som hette
Tuppen; där skulle det vara riktigt hemtrefligt att
sitta och prata bort en kväll.»
»Jag går aldrig dit», sade Burton hastigt. »Jag
. . . en af mina vänner här gillar inte kaféer.»
»Är karlen tokig?» frågade hans vän oroligt.
»Det är . . . det är ett fruntimmer», sade Burton
litet förlägen.
Stiles lutade sig tillbaka i stolen och
betraktade honom häpen. Sedan fick han tillbaka sin
själsnärvaro och sträckte ut handen efter buteljen.
»Vi ska’ dricka hennes skål», sade han
högtidligt. »Hvad heter hon?»
»Fru Dutton.»
Stiles drack känslofullt hennes skål med handen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
