Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amiral Peters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
’ AMIRAL PETERS.
inte jag kan få höra det», sade fru Dutton med sin
mest intagande min.
Stiles gaf henne en betydelsefull blick, sköt ut
underläppen och gjorde en nick åt Burton till.
»Ni var i alla fall i spiseln tillsammans med
mig», sade den olycklige Burton.
»Ja», sade den andre strängt, »men hvarför var
jag där?»
Det kunde Burton ej säga honom, han kunde
endast stirra vildt på honom.
»Hvarför var ni där, amiral Peters?» frågade fru
Dutton.
»Jag var där», sade den obeveklige Stiles, »jag
var där för att rädda Burtons lif. Jag har aldrig
lämnat mina underlydande i sticket — aldrig. Hvilka
klämmor de än råkat i, har jag alltid gjort mitt bästa
för att hjälpa dem ur dem. Jag fick veta, att Burton
höll på att kväfvas i favoritsultaninnans spisel, och
jag .. .»
»Favoritsultaninnan —/» flämtade fru Dutton och
stirrade på Burton, som hade dignat ner i sin stol
och betraktade den påhittige Stiles med gapande
förvåning. »Herre Gud! Aldrig... aldrig har jag
hört på maken. Jag är alldeles häpen!»
»Det är jag också», stönade Burton. »Jag...
jag.. .»
»Hur blef ni räddad, amiral Peters?» frågade
änkan och vände sig med ovilja från den lättsinnige
Burton.
Stiles skakade på hufvudet. »Om jag talade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
