- Project Runeberg -  Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808-1809 /
2

(1903) [MARC] Author: Carl Johan Ljunggren - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orientaliskt, att det i sanning förtjänar bevaras i nittonde
århundradets häfder.

Gustaf Adolf var inte mäktig att leda ett folks öden
i så kritisk period. Envis och tjurskallig, förmådde
ingenting kufva hans oryggliga, bergfasta tro på ofelbarheten
hos hvad han behagade kalla en „laglig kung“ — det vill
säga en, som födelsen gjort till kung. Därjämte klent
utrustad på förståndets vägnar, från barnaåldern inlullad i
hofvens vämjeliga smickerdunster, var det solklart, att han
måste hopa felsteg på felsteg, till sin och landets ofärd.
Till hans öfriga dårskaper hörde också inbillningen, att
han liknade Carl XII. Han trodde sig därföre kallad att
fortsätta dennes krigiska roll; men som det föll sig
betänkligt att härma Carl XII i mod och behjärtenhet, hade
han oåterkalleligen beslutit att härma honom i klädsel,
troende, att rockars snitt utgjorde hufvudsaken i
krigsväsendet. När således värsta ilskan öfver ryssarnes
fredsbrott hunnit lämna någon plats åt eftertanke, fann han
visserligen nödigt att anbefalla anstalter till ett kraftigt
försvar, men själf sysselsatte han sig blott med funderingar
öfver uniformsmodeller och bråkade sin hjärna att
räkna ut tumtalet af landtvärnets hattståndare, stycketalet
af stöfvelknapparna eller något dylikt af lika vikt.

Armén organiserades emellertid på en vördnadsbjudande
fot; hvart indelt regemente erhöll en 3:dje eller
vargeringsbataljon, och hvarje landskap uppsatte två eller
flera landtvärnsbataljoner, allt efter befolkningen. På
sådant sätt uppgick den beväpnade styrkan till mer än
100,000 man, en numerär, hvartill aldrig svenska armén
förr hunnit. Ändamålsenligt använd skulle den varit
mer än tillräcklig för rikets försvar, allra helst som den fysiska
styrkan hjärtligen understöddes af nationens patriotiska
anda; ty icke nog, att det unga manskapet glädtigt hastade
till vapen, utan man löste jämväl själfvilligt på penningpungen
i frikostiga bidrag, dels för materielen, dels för
anskaffande af proviant och andra krigsförnödenheter
samt kläder åt landtvärnet; ja man gick i entusiastisk
ifver ända därhän att skänka staten fartyg eller bygga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:46:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fin18092/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free