Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socken nära gränsen, hvarifrån alla borde spridas åt olika
väderstreck till sina respektiva korpser.
Marschen, som skedde till fots, anträddes den 14 juni.
Således var medlet af månaden redan inne; sommarens
fägring, sådan den framter sig, innan en mera brännande
sol hunnit härja växtriket, förskönade landet å ömse sidor
om Klarälfven, hvars strand landsvägen följer ¼ mil från
staden, och i hvars lugna, jämna vattenyta landskapet, ja
till och med våra egna vandrande figurer återspeglades.
Man behöfver just inte direkte komma ut ur ett tilltäppt,
kvaft sjukhus, för att med känsla sentera en skön natur;
men intrycket låter känna sig dubbelt starkare efter en
nyss öfverstånden sjukdom. Också fann jag mig så lätt,
så lycklig! Tyvärr inträffade alltför snart en changement
de théâtre, hvarvid djup sand, granskog och ödslighet
blefvo allrådande på scenen. Blott den rena, milda
luften och fågelkvittret sysselsatte sedermera hvar sitt
sinne.
På eftermiddagen inträffade vi i Malsjö, det för
kommenderingen utsedda första nattkvarteret, en smutsig
bondgård, där ingenting annat vankades än hafrebröd och sur
mjölk. Lyckligtvis fanns ännu ett stycke rökt skinka
kvar i kantinen, för att supplera det felande; men också
försvann i och med detsamma möjligheten att efterlefva
den goda Karlstadsdoktorns dietiska förmaning. En klunk
kinaelixir jämte godt hopp förblef hädanefter det enda
skyddsvärnet mot ytterligare frossrecidiv. Den allra
förståndigaste dietiska teori blef här i bergsbygden omöjlig
att praktisera — såvida man ville äta. Först närmare
norska gränsen, i en ordentlig ödemark, kunde doktorns
regim följas till punkt och pricka, emedan där funnos
hvarken tillåtna eller förbjudna födoämnen.
Kommenderingen tågade två dagar och hvilade den
tredje. Första rastdagen tillbragte jag i ett bondhemman
nära Byälfven, uti en obeskrifligt fri och glad alpnejd, 5
mil från Karlstad; den andra vid Silbodals kyrka, ännu 5
mil längre bort. Frossbrytningarna oroade mig väl de
första dagarna, men utan allvarligare följder. De lämnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
