Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvar femte dag, ock hvars värde i penningar afdrogs vår
kontanta aflöning vid månadens slut. Proviantutdelningen
bland manskapet var ett särdeles lifligt och därjämte
roande skådespel. Om det förut var aldrig så dödt och
tyst i lägret, kunde man vara förvissad om, att vid
proviantens ankomst alla med en hast kommo på benen och
under mycket sorl skyndade till kompanigatorna, den
vanliga tummelplatsen för själfva delningen. Där
uppstaplades i sina högar hvart kompanis tillvägda kvantitet
af bröd, fläsk, kött, ärter m. m., hvilket öfvertogs af
soldaterna till delning i så många lotter som antalet af
tjänstgörande personalen inom korpralskapet. Sedermera
lottades på det viset, att en karl vände ryggen åt
mathögarna och tillfrågades af korpralen, som pekade på en
hög: „Hvem ska ha?“ då karlen genast nämnde ett namn,
och den nämnda anammade sin andel. Det var en riktig
förlustelse att beskåda, först och främst huru noga
hvarenda matbit synades, tummades och afnöps för att i
görligaste mån bli lika öfverallt, och sedan själfva lottningen
efter nummerrullen. Soldaterna förrättade proviantdelningarna
med särdeles öm beställsamhet; det sågs solklart,
att det för dem var ett kärt bestyr. — Hvad beträffar
matvarorna, så bestodo dessa i bastant föda: knallar, ett
syrligt, torrt bröd i form af en skorpa, till hvars
förtärande erfordrades bergstarka tänder, men som blef
ganska mört och handterligt efter vederbörligt neddoppande
i vatten; därtill salt fläsk och kött, sill, ärter, gryn, smör.
— sådana voro hufvudingredienserna, hvilka kunde
anrättas efter behag; men våra icke särdeles konstförfarna
kockar mäktade inte åstadkomma andra än de allra
enklaste anrättningar, mestadels ärtsoppa och gröt. Med ett
ord: svält erforo vi visst icke, men måltiderna voro bland
de torftigaste i sitt slag. — Omkring kokgroparna,
anlagda bakom lägret, råkades alltid muntert sällskap. Där
bortpratades de lediga stunderna i afvaktan på mattimmen,
där fejades gevären, där rengjordes och putsades
munderingspersedlarna: och soldaterna valde gärna där i
grannskapet sin plats för alla sina förrättningar. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
