Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
general Sandels, af 1 bataljon Västerbottens regemente,
1 d:o Österbottens regemente, 1 d:o Kajana, 1 d:o Savolax
jägare, 1 d:o Vasa läns rotering, 1 d:o Uleåborgs rotering,
hvartill senare kom 1 bataljon östgöta rotering. Men i
denna reglering skedde ofta förändringar, så att
bataljonerna tillhörde än en, än en annan brigad, allt som
omständigheterna och korpsernas detacherande erfordrade.
Dessutom funnos två betydliga frikorpser, under befäl af
öfverstelöjtnant Fieandt och kapten Gyllenbögel, bestående
dels af ransonerade fångar utaf Sveaborgs garnison,
dels af landtvärn och bönder från Vasatrakten. Den
förstnämnda af dessa uppgick ända till 1,200 man. Kavalleriet
(Nylands och karelska dragonregementena) var fördeladt
på alla brigaderna liksom artilleriet. Styrkan af general
Vegesachs fördelning är förut omnämnd. Af dessa
brigader förde den 5:te kriget på egen hand i Savolax; alla
de andra utgjorde den så kallade kustarmén. Högsta
befälhafvaren för alltsammans var fältmarskalken Klingspor,
som likväl hade minsta andelen i arméns ärorika bragder.
Han hade gjort sin bana i kommissariatet under 1788 års
krig och därefter ibland hufvudstadens lättfärdiga kvinnor;
att kommendera en armé var först ett ålderdoms tilltag;
också gick det därefter. Utlefvad, skral både till kropp
och själ, berättigades han till befälet blott och bart af sin
grad såsom generalbefälhafvare i Finland. Vid armén
var han alltid osynlig. Aldrig hade han varit något
slagfält nära, med undantag af Siikajoki, hvarest segern vanns
visst icke af honom, men för honom; det vill säga, att
hans excellens bodde i Pietala gård vid Siikajoki, dit
ryssarne framträngde, hvarför armén måste anstränga alla
krafter, på det hans excellens dyra person icke skulle bli
bortknipen; och se, resultatet af så berömvärda
bemödanden blef den första segern! — Lik andra höga herrar
bar herr fältmarskalken namn af arméns chef, under det
alla dess rörelser dirigerades af den käcka generaladjutanten,
general Adlercreutz, som personligen åtföljde och
med rätta förtjänade att kommendera så raska trupper.
Honom allena, jämte egen tapperhet, kunde finnarne tacka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
