Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara brådtom. Denna senfärdighet var så mycket mer
förvånande, som ett aflägset, starkt kanondunder stundtals
lät höra sig. Ryktet var därom mångahanda; några
gissade på en sjöträffning, andra ville veta, att vi redan
voro kuperade, och att de föregångna trupperna höllo på
att öppna passagen. Mot aftonen fingo vi hafvet i sikte
och vid dess strand Oravais kyrkoby, där allt antydde,
att man ämnade disputera ryssarnes framträngande eller
åtminstone göra det ganska dyrköpt. I skogsmarken fälldes
träden till förhuggningar, hölador på ängarna närmast
byn omskapades till blockhus för infanteriet, på höjderna
invid byn uppkastades vallar för artilleriet; öfverallt voro
de förut anlända trupperna i ifrigt arbete, men vår brigad
användes icke; den fick i all stillhet intaga kvarter i byn,
hvarest ett rum på gästgifvargården uppläts åt officerarne
af Västmanlands bataljon. — Samma afton förflyttades
jag till tjänstgöring vid Sahlbergs kompani, hvars
kapten var en 50 årig, sjuklig man, som behöfde biträde
af en yngre kamrat.
Redan kl. 5 morgonen därpå, den 14 september,
manades vi ur kvarteret af stark musköterield, interfolierad
med kanondunder, som nådde vara öron från förposterna,
uppställda i skogen en fjärdingsväg från Oravais. Allt
antydde, att ryssarne voro i antågande, och vi förbannade
af all själ deras fjäskande. Att slåss var minsta konsten,
men att slåss fastande var bra hårdt! Också voro vi ense,
att fienden skulle kväsas för sin näsvishet att inte vänta,
tills vi hunnit äta frukost. Snart voro vi på benen och
ute i fria luften. En mild sol muntrade sinnet och
belyste denna märkvärdiga dag. Alla trupper i och omkring
byn skyndade till vapen med fast beslut att göra sin
skyldighet, och som skjutandet fortfor, började soldaterna,
anande hvad som förestod, själfmant putsa och öfverse
gevärslås och patroner. Brigaden formerades inne i byn,
färdig att vid första vink utrycka. Så förflöto ett par
timmar. Omkring kl. 10 beordrades Västmanslands bataljon
att bege sig fram, medan resten af brigaden borde
kvarblifva i reserv. På landsvägen trängdes trupper,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
