Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
adjutanter, kanoner och ammunitionsvagnar om hvartannat
i muntert vimmel, under det de bataljoner (helsingar),
som utgjort förposterna och nu återkommo ur elden,
rangerades å ömse sidor om vägen. De hade redan lidit
ganska mycket i ett skarpt nappatag med fienden. Själfva
brigadchefen öfverste Platen, svårt sårad, förbands här
under öppen himmel, sittande på en kanonlavett. Vid
förbimarschen skallade från alla håll blesserade helsingars
uppmanande till hämnd, och man kunde på våra soldaters
ansikten läsa det allvarliga beslutet att hörsamma
uppmaningen; men för öfrigt gingo alla hurtigt och frimodigt
dagens blodsarbete till mötes.
Oravais ligger invid hafvet, på en bergshöjd, som
från väster till öster småningom förlorar sig i en rad
skogsbeväxta kullar, sträckande sig ända till Kimo bruk,
1½ fjärdingsväg inåt landet. Långs dessa kullar var
arméns position utbredd. Vår bataljon placerades på
centerns högra flygel, ett stycke till vänster från landsvägen.
På en liten höjd till höger om oss stodo 2 kanoner, och än
flera längre bort på bergssluttningen. Till vänster hade
vi 1 bataljon västerbottningar och därefter hela 4:de
finska brigaden. Alla dessa trupper marscherade bakom
linjen för att intaga vänstra flygeln. Nedanför bergshöjden
utbredde sig vidlyftiga, flacka ängar långt inåt landet,
och midt igenom ängarna, parallellt med höjderna
framslingrade en tämligen djup å. Söder om ängarna vidtog
åter en tät granskog, hvarigenom landsvägen löper fram
från Vasa till Uleåborg. Arméns ställning var längs
bergssluttningen och så vald, att den dominerade slätten och
vägen, den enda débouché ryssarne egde genom skogen.
I det ögonblick vi intogo vår plats i linjen, var
striden redan i full gång nere på ängarna, tummelplatsen för
så väl svenska som ryska jägare. Tusentals gevärsskott
smattrade å ömse sidor om ån, hela fjärdingsvägen bortåt.
De under gårdagen inredda höladorna hade redan garnisoner,
hvilka tappert besköto ryssarne. Lätta krutröksmoln
lågo liksom ett täcke öfver den gröna slätten, där krigare
krälade som myror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
