Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin början den 27, samt att vi om två dagar skulle ut
till vidare krigsbragder, hvarom order redan cirkulerade,
fastän de icke än hunnit vår bataljon tillhanda i anseende
till omvägar mellan brigaderna. Genast underrättades
jag genom en biljett om denna nyhet för att i förväg
kunna taga nödiga arrangement för det åter börjande
fälttåget. Den svenska bonden tillkallades, får blefvo genom
hans bemedling upphandlade och slaktade och vår tross
iordningsatt. Vi hade nu hunnit öka den senare på ett
sätt, som värdigt motsvarade bruket vid finska armén,
förmedelst anskaffande af häst och åkdon, sängar och
det oumbärligaste husgerådet. Allt blef satt på den fot,
att vi kunde marschera när som helst, hvilket också
inträffade den 26 oktober, då vi bjödo farväl åt våra
modesta kvarter, som ända genom vanan blifvit oss kära
nog för att icke lämnas med saknad, allrahelst som
årstiden nu mera var högst ofördelaktig för krigets
fortsättande.
Vi voro visst mer uthvilade men icke manstarkare,
än då vi beträdde kantoneringskvarteren; ty den
förstärkning, man bort påräkna af tillfrisknade blesserade
och sjuka, uteblef alldeles. Arméns sjukanstalter voro i
den bedröfliga ställning, att, då en sjuk soldat afsändes
från sin korps, man sällan kunde hoppas få återse honom.
I sjukhusen vanvårdades patienterna i högsta måtto, och
något annat var inte tänkbart, så organiserade eller,
rättare, desorganiserade sjukhusen voro, utan sängar, utan
medikamenter och utan tillsyn. Utom sjukdomen måste
de arma patienterna bli ett rof för alla upptänkliga
kroppsliga lidanden, och döden plägade merendels afsluta
räkningen. Elände och brist hörde under detta olyckliga
krig till ordningen för dagen i krigsadministrationens alla
grenar. Äfven det friska manskapet handterades föga
bättre än det sjuka. Förplägningen uteblef stundom
alldeles, eller också sattes den på förknappning. Hvad
beklädnad och utredning beträffar, så lappades allt, hvad
lappas kunde, men nytt fanns aldrig att tillgå. Ja, själfva
det viktigaste för kriget — ammunitionen — var ofta knapp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
