Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rotebönder, som hvar och en skjutsat sin karl till
samlingsplatsen, delade fullkomligt den allmänna oviljan samt
underblåste den idkeligen genom sin enfaldiga jämmer.
Öfverljudt puttrades. Ögonblicket för en betänklig
insubordination var i sanning ej långt borta. Till
förekommande af något sådant påskyndade jag afresan, och
disciplinen återtog sitt välde, så fort vi vändt ryggen åt byn.
De gamla krigsbussarna, bildade i den lärorika skolan af
förra årets blodiga fälttåg, voro ej svåra att bringa till
reson af det befäl, som delat farorna med dem. Få voro
de emellertid: hela kompaniets nummerstyrka uppgick ej
till 100 man, och däribland en tredjedel rekryter. 40
vargeringskarlar voro dessutom med.
I Västerås voro de andra kompanierna dels redan
ankomna, dels anlände de stundeligen. Allt återtog det
förra krigiska skicket. Regementet, som följande morgon
skulle afgå med marche-forcée till Grisslehamn, var
visserligen svagt; men med vargeringen, insatt bland den äldre
stammen, utgjorde det ändå två bataljoner, af 400 man
hvardera, sedan de mest oanvändbara blifvit utgallrade.
Trossen stod redan påpackad på planen utanför slottet,
och proviantering skedde ännu samma afton.
Morgonen den märkvärdiga 13:de mars uppvaknade
jag sent, högst förvånad att finna tiden för afresan
förliden. Men oron att hafva försofvit mig stillades snart
genom uppassarens förklaring, att order till afmarschens
inställande hade om natten ankommit, utan att han velat
onödigtvis väcka mig, då fältväbeln utfärdat dem i
kompaniet. Jag skyndade ut och hade ej hunnit många steg,
förrän den gamla kapten Svinhufvud med betänksam min
besvarade mitt spörsmål efter orsaken till dröjsmålet.
Om natten hade nämligen en kurir anländt från
öfverstelöjtnant Adlersparre, som med en västra arméns afdelning
höjt upprorsfanan och under marschen till Stockholm
redan tagit Örebro i besittning. Kuriren medförde
förslag att göra gemensam sak med västra armén.
Officerskorpsen sammankallades att deliberera öfver propositionen
hos regementsbefälhafvaren major Stjernstam, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
