- Project Runeberg -  Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808-1809 /
147

(1903) [MARC] Author: Carl Johan Ljunggren - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildring af krigshändelserna i Öster- och Västerbotten 1808—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fältet omkring byn och djupt inne i skogen. Död och
förhärjelse hade öfverallt påtryckt prägeln. Den blodiga
striden hade kostat ryssarne ganska mycket folk, men
genom den maskerade Kamensky sitt återtåg; och medan
en del af hans trupper modigt kämpade vid Ratan mot
svenska kanonslupar och batterierna, defilerade resten af
hans armé tryggt vägen framåt till Bygdeå med alla
sina tillhörigheter.

Nu hade vi intet mer att sköta om i Västerbotten.
Ändamålet med expeditionen var så till vida uppnådt, att
ryssarne nödgades utrymma södra delen af provinsen;
men ganska snopna stodo vi på Ratans backe, kikande
efter det bortilande bytet, som säkert varit vårt, om
befälet legat i skickligare händer; ty med kustarmén i
ryggen och general Wredes eller norra armén i fronten hade
ryssarne bort plikta dyrt för besöket på svenska området.
Vi hade bränt mycket krut. Vi hade vid drabbningarna
vid Djäkneboda, Säfvar och Ratan förlorat 32 officerare
och 900 man af landttrupperna samt 10 officerare och
160 man af flottan. Men hvartill tjänade all
blodsutgjutelse? Hvartill tjänade att fienden förlorat långt mera,
till och med 3 generaler? Svenska krigshären hade ändå
fått en stygg fläck, den ingen frikostighet med
ordensdekorationer kunde öfverskyla. Och allt sådant för det
man skulle hafva en grefve till befälhafvare!

Den 22 anbefalldes embarkeringen. Den var
verkställd samma dag utan ringaste hinder; men som hafvet
stormade hårdt, måste vi ligga utanför Ratan, gungande
på de höga vågorna, som immerfort dunkade mot
fartygens bog, under det blåsten ljudande hven genom
taklaget. Många af farkosterna råkade i betryck; några
mistade ankare, drefvo på hvarann eller på landet. På
ett transportfartyg strök masten med. Öfverallt var
konfusion och villervalla. Sjön lade sig ej förrän den 24, då,
oaktadt svallet efter stormen, arméns flotta måste bege
sig åstad till inloppet vid Umeå, där den ankrade följande
dagen. Landtrupperna fingo därefter debarkera — oss till
stor glädje. Det där våta, ostadiga elementet har alltid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:46:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fin18092/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free