Finland i 19de seklet. Framstäldt i ord och bild af finska skriftställare och konstnärer / 27 (1893) With: Leo Mechelin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Landet af Z. Topelius - 2. Nyland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af sandmoar, genomkorsas Nyland
af laga bergsryggar och
egendomliga liöj dkull ar, motsvarande dem,
som under hafsytan bilda dess
skärgård. Kusten är insågad, med
vikar och uddar, floderna korta,
sjöarna små, men talrika vid
landt-ryggen. Kring de många
herregodsen har uppstått ett välordnadt
jordbruk, som, i förening med
fabriker och bergverk, utbredt ett
allmännare välstånd, än i något
annat landskap.

Kastelholm.

Landets nya hufvudstad
Helsingfors bär sitt namn efter
kolonister från Helsingland och
upp-Kastelholm. stod omkring år 1550 vid mynnin-

gen af en liten å, Vanda. Redan
i detta sitt första embryo som obetydlig småstad fick Helsingfors ett politiskt dop genom den där
i Gustaf II Adolfs närvaro samlade finska landtdagén 1G1 G. Ar 1639, när segelleden befanns
uppgrundad, flyttades staden 5 km. i SO. till sin nuvarande plats på Estnäs udde och vegeterade
ett sekel igenom obemärkt intill sitt andra ocli tredje politiska dop, när svenska armén
kapitulerade här år 1742 och när Augustin Ehrensvärd här uppförde Sveaborg för att ersätta det
förlorade Wiborg. Helsingfors växte nu i betydelse som operationsbas för svenska örlogsflottan och
bevittnade 1788 Gustaf III:s tedeum öfver sjöslaget vid Högland samt Sveaborgs kända
kapitulation 1808. Därefter kom det fjärde dopet, ett eldsdop, som genom en ödeläggande brand samma
år röjde plats för en betydelsefullare framtid. Staden förklarades 1812 vara Finlands
hufvudstad och blef detta faktiskt 1819. Men ännu ett halft sekel behöfde Helsingfors för att
igenkänna sig själft i
sin nya bestämmelse
vid landtdagén 1863.
Dess befolkning hade
då stigit från
omkring 8,000 (1812)
till omkring 20,000
1863 och räknar
nu (189 2) inemot
70,000.

Nikolaikyrkan i Helsingfors.

J. A.
Ehrenström nyreglerade
stadens plan, C. L.
Engel bvgde dess
första palatser för
generalguvernören, senaten, universitetet
m.fl.
Kejsaren-Storfursten bebor vid sin
härvaro ett senare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>