- Project Runeberg -  Finland i 19de seklet. Framstäldt i ord och bild af finska skriftställare och konstnärer /
57

(1893) [MARC] With: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folket af Z. Topelius - Det finska folket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

född träslöjdare, h varför han anträffas soin timmerman långt från hemorten, lemnande jordbruket
åt sina handkraftiga kvinnor. Nyländingen, sämre slöjdare, men bättre jordbrukare, har blifvit i
herretjenst mera undfallande och förlorat sin spänstighet.
Hans lif på vedskutan är en omvexling af hårda mödor
och sömnig hvila under väntan på vind. Aländingen är
sjöman, skeppsredare och, till följd af ständig beröring med
Sverige, närmast förtrogen med detta land. Fiskare, såsom
alla kusthor, går han längre till hafs än någon af dessa.
I öfrigt är den svenska befolkningen mera anlagd för
praktiskt förvärf, än för känslor och tankeöfningar, men äfven
på dess område ha antecknats icke få sägner och visor, ofta
af en grofkornig naivitet, som saknar sitt motstycke hos
den finska befolkningen. I den svenska folkvisan är
musiken hufvudsak, ordet bisak; i den finska tvärtom. Den
skandinaviska myten fortlefver endast i ortsnamn,
vidskepelser och talesätt, såsom »Thoren går» m. fl.
illustration placeholder
Ill. FT[=Ferdinand Tilgmann]        GB[=Gunnar Berndtson]

Ren med pulka.

Af de svenska folkdrägterna kvarstå enstaka spår i kvinnornas
sommar-drägt och åtsittande små mössor. I Österbotten predikade pietismen mot alla
bjärta färger och lyckades mångenstädes förvandla dessa till grå eller svarta,
men lyckades ej afskaffa det messingsprydda knifbältet, hvars stål ofta
blodar gästabuden och marknaderna. Af obetydlig, stundom af ingen anledning
flyger, under rusets inflytande, knifven ur slidan. Då kastar sig kvinnan
emellan med dödsföraktande mod, och henne har man att tacka för månget
lifs räddning. Där svensk och finsk befolkning äro grannar utan att
blandas, låna de vanligen hvarandras goda egenskaper, men i städernas
grannskap och i blandade gränstrakter, där folktypen rakat i upplösning, träda
ej sällan bådas
skuggsidor fram.
illustration placeholder
Ill. FT[Ferdinand Tilgmann] GB[Gunnar Berndtson]

Lappgosse.

Lappen, som delats
emellan fyra folk, står i
sitt språk, men icke i sed
och lynne, närmast det
finska. Han kallar sig
samelads och räknar sig till ära den finska
slägtskapen, som finnen icke vill vidkännas och
som är betydligt aflägsnare, än den mellan
karelare och tavaster. Lappen är icke en
halfbroder, han är knapt en kusin till finnen.
Han är kortvuxen, spenslig, vig, mörkhårig,
brunögd, än. likgiltigt passiv, än hetsig, liflig
och nyfiken som ett barn, vekhjärtad, naiv, lätt
bedragen och lätt skrämd, ett naturbarn, som
både i yttre och inre saknar den finska typens
grunddrag och djup. Fjällappen, livars hela
existens beror af hans renhjordar och som
flyttar med dem från afbetade marker till ny
renmossa, fortfar som sina fäder att vara en
oberoende nomad och har bäst bevarat sin
illustration placeholder
Ill. F. Tilgmann.

Klockbyte, efter en tafla af A. Liljelund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finland19/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free