Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folket af Z. Topelius - Sport och folknöjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Naturhinder och afstånd ha gjort folket förtroget med skidan, skridskon och segelbåten, langt
innan städerna begynte med sina idrottstäflingar. Skidans längd och bredd variera obetydligt.
Mesta vigten fästes vid smidigt, kvistfritt virke, som
doek helst bör ha en kvist under fotens plats.
Denna plats beklädes med sälskinn, lon vänd mot
hälen. I skidtäfling på distans utgår den vane
jägaren nästan alltid som segrare; i höjdsprång kan han
öfverträffas af tränad ungdom. Åkning på skridskor,
framkallad af sjöarnas blanka höstis, har blifvit
ungdomens älsklingssport. Vid städerna underhållas
snöfria banor vintern om, belysas om kvällarna och
förete ett rörligt lif vid täflingar med musik. Här
segrar den tränade ungdomen, manlig och kvinlig,
med sirlig figuråkning, medan bygdernas skridskolöpare
föraktar behaget, endast han först hinner målet.
 |
| Ill. V. Blomstedt. Skidlöpare. |
|
| Ill. F. Tilgmann. Gunnar Berndtson. Skridskoklubben i Helsingfors. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
