97 (Finland i 19de seklet. Framstäldt i ord och bild af finska skriftställare och konstnärer)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Regeringsperioderna efter 1809 - Nikolai I:s - Alexander II:s

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Landtdagarnas långvariga suspension, som fjärmade medborgarne från statslifvet, kunde ej
undgå att verka hämmande på allmänandans utveckling, isynnerhet så länge tidningspressen icke
ännu höjt sig till någon politisk betydelse. Den byråkratiska regimen, som höljer
statsmyndigheternas verksamhet i hemlighetens slöja och vidgar klyftan mellan styrande och styrda, vann under
detta tidehvarf allt mera insteg. Men utanför administrationens sferer begynte efterhand krafter
af annat slag att verka, de krafter, som representera idéernas makt i det menskliga samfundslifvet.
Hvad Johan Ludvig Runeberg, Elias Lönnrot, Johan Wilhelm Snellman, Johan Jakob
Nordström, Fredrik Cygnaeus och andra deras samtida betydt för höjandet af nationalandan,
danandet af friare tänkesätt och stärkandet af tron på det finska folkets framtid, — det skall
närmare framgå af senare afdelningar i detta verk. Här vare det nog att erinra om dessa friska
och ädla väckelser, som från idéernas män gingo ut till folket och i medborgarnes sinnen
motverkade inflytelsen af det politiska lifvets dvala. Och dessa väckelser voro städse af ädlaste halt:
inga omstörtningsfantasier, blott den lagbundna frihetens och samhällsordningens läror, inga
utopiska chimärer, endast den rena fosterlandskärlekens och den lojala furstetrohetens grundsatser.

Men ju längre åren skredo fram, desto tyngre kändes trycket af det fortfarande stillaståendet
i lagstiftningen och alla de öfriga angelägenheter, där någon reform icke var möjlig utan
ständernas medverkan.

Så utbröt kriget med vestmakterna. Krimkriget benämndt, sträckte det sig dock ända upp
till Finska och Bottniska vikarnas kuster.

I mars 1854 besökte Kejsar Nikolai Helsingfors, åtföljd af alla sina söner. Jämte
anordnandet af åtgärder för landets försvar torde Kejsaren afsett att personligen förvissa sig om
sinnesstämningen i landet. Hvad han i detta afseende inhemtade var utan tvifvel egnadt att befästa
hans tillit till Finlands folk. Det var tydligt, att pligtens bud här ej skulle åsidosättas under
kriget. — Till försvarsåtgärderna hörde återuppsättandet af en del af den indelta armén,
som sedan 1810 varit upplöst.

Kejsar Nikolai bortrycktes af döden den 2 mars 1855, och Alexander II tillträdde
regeringen, mottagande den svåra uppgiften att fullfölja försvaret mot Englands, Frankrikes och deras
allierades förenade arméer och flottor. Blokaden af Finlands hamnar, som vidtagit 1854, under
hvilket år fästningen Bomarsund på Åland blifvit intagen och förstörd, fortsattes år 1855. Från
den engelska eskadern i Bottniska viken gjordes 1854 tillfälliga landstigningar, hvarvid upplag
af trävaror och annan privat egendom brändes. En svår förlust drabbade landet därigenom, att
större delen af dess handelsflotta blef fiendens byte. Det största af de anfall, som under detta
krig riktades mot finska kustorter, var bombardementet af Sveaborg den 9—11 augusti 1855. På
senhösten detta år afstannade krigsoperationerna.

I mars 1856, medan fredskongressen var församlad i Paris, gjorde Alexander II sin första resa
i Finland såsom monark. Under tidigare besök härstädes såsom tronföljare och universitetets kansler
hade han redan vunnit varma sympatier, med hvilka nu förenade sig hoppet om en ny tids ljusning.
Dessa sympatier strömmade Kejsaren tillmötes öfverallt på hans färd. Från hans vistelse i
Helsingfors framstår såsom en särskildt minnesvärd tilldragelse den session Kejsaren den 24 mars höll
med senaten. Främst uttalade han i hjärtliga ord sin tacksamhet för senatens och invånarnes
nitiska medverkan till åtgärderna för landets försvar och sin förhoppning att Finland, efter de
lidanden och förluster kriget medfört, åter skulle höja sig till välstånd. Sedan uppläste Kejsaren
en not, innefattande uppdrag åt senaten att utarbeta eller förbereda förslag angående upphjälpande
af handeln och sjöfarten, utvecklande af landets industri, befordrande af folkskolors inrättande i

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 01:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/finland19/0138.html

		Finland i 19de seklet. Framstäldt i ord och bild af finska skriftställare och konstnärer / 97 (1893) With: Leo Mechelin Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|