Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Finanserna - Folkmängden. Sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid jämförelse med 1864 års budget finner man, att den relativt starkaste ökning af utgifter egt
rum under följande rubriker:
1864. Fiiiansperiodcn
Elementarläroverken, folkskoleväsendet, abnormskolor, läroanstalter för jord- årligt medeltal.
bruket, handeln, industrin oeh sjöfarten................................... 1,179,000 5,277,000.
Helsovården....................................................................... 885,000 2,235,000.
Postverket........................................................................ 438,800 1,760,000.
Lots- ocli fyrväsendet............................................................ 229,000 1,090,000.
Att dylika, för landets andliga och materiela utveckling så vigtiga intressen nu kunna så mycket
rikligare än förr tillgodoses, utgör onekligen ett tillfredsställande resultat af finansernas förkofran.
Landets järnvägsnät skulle naturligtvis ej kunnat åstadkommas utan anlitande af krediten.
Statsskuldens totalbelopp är för närvarande ungefär 77 1jz million mark. Häraf belöper sig
närmare 70 millioner på järn vägslån en. Största delen af lånen har emitterats genom förmedling af
Finlands Bank i förening med utländska, mest tyska bankirer. Huset M. A. von Rothschild et
Söhne i Frankfurt a. Main är den firma, som först införde finska statspapper i utlandet. Sedan
konverteringar egt rum, är lånens räntefot numera dels 4 dels 3 1:2 procent. Statens järnvägsnät,
inberäknadt utgiften för de under byggnad varande banorna, representerar en kostnad af ungefär
155 millioner mk. Skulden utgör således mindre än hälften af denna kostnad.
FOLKMÄNGDEN. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN.
Folkökningens gamla fiender, krig, missväxt och farsot, hafva under innevarande sekel ej ofta
vunnit något större öfversteg. Minskning af folkmängden har egt rum under krigsåren 1808 och
1809, farsotsåren 1833 och 1836, missväxtåren 1866 och 1867 samt isynnerhet 1868, då tyfus
härjade i missväxtens spår. Men i årligt medeltal beräknad, har folkökningsprocenten i Finland
varit högre, än i flertalet af Europas öfriga länder.
Linder de 25 åren 1815 till 1840 tillväxte folkmängden från 1,096,000 till 1,446,000; den
hade 25 år senare, år 1865, ökats till 1,843,000. Nu följde ogynsamma år; befolkningssiffran
var 1870 endast 1,769,000. Men därefter har tillväxten varit stark och oafbruten. Vid 1891
års slut steg invånartalet till 2,412,135. Om ej abnorma förhållanden inträffa, bör Finland vid
århundradets utgång räkna omkring 2,700,000 invånare. —- Närmast efter Finland i folkmängd
stå af Europas stater konungarikena Grekland, Danmark, Serbien, Wurtemberg och Norge.
Antalet lefvande födda barn var under senaste årtionde minst 72,436, högst 81,724; antalet
dödsfall 42,875 å 51,744. Folkökningen, som för decenniet 1881—90 i årligt medeltal utgjorde
30,903, påverkades blott obetydligt af skilnaden mellan in- och utflyttade. På senaste tid är
dock emigrationen stadd i tillväxt.
Enligt 1890 års statistik hade 2,048,500 af landets invånare finska språket, 322,600 svenskan
till modersmål. Af öfriga 9,000 hade ungefär hälften ryskan till modersmål.
Stadsbefolkningen uppgår numera till något mer än 10 °/0 af hela folkmängden. Af alla
Europas stater företer endast Ungern ett ännu större procenttal, än Finland, för landtbefolkningen.
Också upptager yrkesstatistiken 77 °/o af Finlands invånare under kategorin jordbruket och dess
binäringar, men icke fullt 10 °/o under öfriga ekonomiska yrken: industri, handel, kommunikationer.
Dessa siffror förklara i sin mån hvarför den sociala frågan, hvilken i flere länder står
såsom ett oroande problem på dagordningen i det offentliga lifvet, här icke antagit någon hotande
gestalt. Proletärerna på landsbygden äro nog så talrika i vissa trakter, och deras belägenhet
lemnar mycket öfrigt att önska. Men resignerade, som de äro, och kringspridda bland jordegarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
