Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Politisk öfversigt af L. Mechelin - Folkmängden. Sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos hvilka de genom arbete vanligen finna sin utkomst, utgöra de icke ett sådant proletariat, som
skulle höja en hotande röst mot samhällsordningen. Åtgärder af olika slag ha ock från statens
sida dels vidtagits, dels blifvit förberedda i ändamål att bana väg för denna folkklass till
förbättrade lefnadsvilkor. — I den mån lagreformerna angående underlättad jorddelning fullföljas, så att
de själfegande jordbrukarnes klass kan ökas i bredd med folknumerären, torde ytterligare garantier
vinnas för fortbeståndet af den lugna sociala ordning, som sedan århundraden varit rådande bland
Finlands landtbefolkning.
Den skefva läran om antagonismen mellan arbetet och kapitalet har icke vunnit insteg hos
arbetarne i Finlands fabriksindustri. Förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare har i allmänhet
varit tillfredsställande. Ytterst sällsynta äro här de fall, då industrielt företag hastigt ledt till
rikedom. Att tala om arbetarens utsugande till förmån för kapitalismen skulle här sakna faktisk
grund. Också liafva arbetareföreningarnas sträfvanden hittills varit riktade, ej på utopier, men
på nära liggande praktiska intressen och på höjandet af bildningsnivån. Att denna sunda och
lojala anda skall fortlefva, därtill finnes så mycket mera utsigt, som äfven regering och ständer
haft och hafva uppmärksamheten allvarligt egnad åt främjandet af arbetarnes väl.
Man kunde tro, att ståndsskilnaden vore nog så utpräglad i detta land, som nästan ensamt i
Europa bibehållit folkrepresentationens indelning i ståndsklasser. Så är dock icke fallet. Under
seklets förra hälft fortfor bördsadeln ännu att i den sociala sammanlefnaden upprätthålla vissa
anspråk på företräde. Men de friska vindarna under reformperioden från 60-talet hafva
fullständigt bortblåst livad ännu fanns kvar af aristokratisk kastanda.
Och tilläggas bör, att ståndsskilnadens utjämnande icke efterträdts af någon sådan skarp
söndring i öfverklass» och »underklass», som i en del andra länder gjort sig gällande. De stora
förmögenheternas antal är här jämförelsevis ringa; en utmanande lyx i lefnadssättet ytterst sällspord.
Af stor betydelse i socialt hänseende har äfven varit, att finska språket vunnit allmännare insteg
i de högre samhällslagren. I sin fortgående tillämpning af den rättsliga jämnlikhetens grundsats,
hvars innebörd ej må förblandas med den sociala nivelleringens hjärnspöke, hafva lagarna stått i
vexelverkan med det allmänna tänkesättet. Härtill kommer att det nutida samfundslifvet i Finland
kännetecknas af mångsidig verksamhet af sådant slag, som utöfvas af fria associationer och livilken
i såväl ekonomiska som andliga angelägenheter närmar de olika samhällslagren till hvarandra.
Filantropin fortfar i sin sträfvan att lindra armodets lidanden, men har efterhand uppstält
för sig äfven andra mål. Den mest framstående platsen bland samtidens filantropiska företag i
vårt land tillhör de talrika föreningar, hvilka med lära och föredöme arbeta för befordrandet af
nykterhet i lefnadssättet. Fängelseföreningen skall, sedan straff lagsreform en definitivt blifvit en
verklighet, se sig böra i större omfattning än hittills fullfölja sina bemödanden för frigifna fångars
återförening med samhället. De uppgifter, åt hvilka föreningarna »De blindas vänner» och »För
lyttas bistånd» egna sig, omfatta danandet af arbetsskicklighet till själf försörj ning. — Men vår
lista måste begränsas.
Kvinnans höga kall att såsom hemmets vestal vårda nationens sedliga kraft och uppfostra
medborgare med allvarlig pligtkänsla utesluter ej hennes deltagande i den filantropiska
samhällsverksamheten. Och därutöfver hafva kvinnorna i vårt land, isynnerhet de som icke fästats vid
det nämnda kallet, efter hand vunnit allt flere arbetsfält. I affärslifvet, inom administrationens
byråer, i literatur och konst, och framförallt på undervisningens gebit verkar kvinnan i täflan
med mannen. Meningarna kunna vara delade angående vissa af de åsikter, som inom
kvinnosaks-föreningarna framträdt i fråga om kvinnans ställning. Men för hvarje fördomsfri betraktare måste
det sätt, hvarpå kvinnans emancipation från förra tiders trånga bundenhet egt rum i detta land,
framstå såsom en glädjande företeelse i det sociala lifvet och såsom en löftesrik förstärkning af
vårt folks intelligenta arbetskrafter.
L. Mechelin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
