Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nationalhushållningen - C. Kommunikationerna. Af Felix Heikel - Kanaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landets hela kuststräcka ända upp till Torneå. Den nya ångbåten »Uleåborg» hade anländt och
gjort sin proftur för att följande dag anträda sin första resa till Torneå med anlöpande af de
flesta kuststäder. Den lilla ångskonerten, som mätte endast 20 ton och var 5 ] 2 fot djupgående,
fortsatte sina turer till och med år 1843, men sedan inträffade ett afbrott i ångbåtsfarten på
Österbotten ända till år 1857.
I annan riktning vann däremot ångbåtstrafiken före Krimkriget en väsentlig utveckling, i det
regelbunden ångbåtsförbindelse inleddes emellan sydfinska hamnar och Lybeck. Det var den tyska
propellerångaren > Hengist», som i oktober 1852 öppnade denna trade och under hela
seglations-äret 1853 gjorde resor emellan Lybeck och Helsingfors eller Åbo.
Samtidigt med det ängbåtar infördes på de längre linierna, vidtog äfven den lilla
ångslups-farten, som så mycket bidrager till sommarlifvets behag och underlättar den lokala samfärdseln i
städernas närhet. Redan 1838 började i Helsingfors lilla »Lentäjä» och följande år i Åbo »Aura»
göra turer i dessa städers omnejder.
Den stilla, fredliga utvecklingen af vår sjöfart led på 1850-talet ett svårt afbräck genom
Krimkriget (se ofvan s. 156). Men med freden i Paris och Alexander II:s uppstigande på
Rysslands och Finlands förenade troner
ingick en ny tid äfven för landets
kommunikationer.
Fredsåret 1856 var ock i detta
hänseende lyckosamt. Då fullbordades
och invegs under hela landets lifliga
deltagande Saima kanal, hvilken
förbinder Saimas vidsträckta vatten med
liaf-vet vid Wiborg. Kanalen, som är 59
kilometer lång, däraf 36 km. gräfda,
och räknar 28 slussar, är det största
och vackraste arbete af detta slag, som
i vårt land utförts. Behaget af en färd
utmed densamma förhöjes genom den
omgifvande naturens skönhet. Genom
den direkta förbindelsen med det fria
hafvet öppnades en ny framtid för hela
östra delen af landet, isynnerhet sedan
sund och strömdrag mellan de skilda
till Saima vattensystem hörande sjöarna gjorts farbara. Äfven inom Päijänne och Näsijärvi
vattensystem halva större och mindre kanaliseringsarbeten efter hand kommit till utförande.
Ängbåtsfartens utvidgande blef efter fredsslutet 1856 en angelägenhet, åt hvilken särskild
omsorg egna des.
För linien S:t Petersburg—Helsingfors—Åbo—Stockholm anskaffades nya bättre ångfartyg,
och därjämte började mindre ångbåtar gå längs kusten mellan närliggande städer. — De
österbottniska städernas trafikbeliof blef jämväl från 1857 tillgodosedt. Den regelbundna ångbåtsfarten
på Lybeck blef åter upptagen och vidare utvecklad.
Redan 1856 förekom direkt ångbåtsfart emellan finska hamnar samt Köpenhamn och England.
Men denna trade sköttes länge af utländska fartyg och lemnade i afseende å regelbundenhet mycket
öfrigt att önska. De första finska båtarna insattes på denna linie af Wasa Nordsjö aktiebolag, hvilket
med ångaren Fennia år 1873 började regelbunden trafik emellan England och Åbo samt
kuststäderna vid Bottniska viken. Detta bolag tillkommer ock förtjensten att först halva låtit linska ångare
gå på Iraktlart emellan utländska hamnar. Wasabolaget har dock numera blilvit ölverflygladt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
