Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regeringskretsarna var benägen att betrakta lifsyttringarna vid högskolan och bland dess ungdom
såsom ett slags barometer på de politiska tänkesätten i landet, hvarvid man stundom måhända
öfverskattade dessa lifsyttringars verkliga betydelse.
Emellertid liafva nämnda förhållanden under senare tider i någon mån förändrat sig. Efter
det konstitutionella statsskickets återupplifvande och den kommunala själfstyrelsens införande liafva
allmänna intressen träd t i förgrunden, h vilka för sitt offentliga dryftande funnit mera egnade
organer i folk representationen och i pressen. Universitetet har sedan dess begynt intaga en något
mindre uppmärksammad, men i själfva verket kanhända naturligare och för dess egentliga uppgift,
att vara den vetenskapliga forskningens
och undervisningens vårdarinna,
gynnsammare ställning.
Universitetet, förut vanligen kalladt
Academien i Åbo, var från början
inrät-tadt efter mönstret af högskolan i
Upsala. Det finska universitetet erhöll
sålunda en ganska vidsträckt själf
styrelserätt och en jurisdiktion öfver sina egna
medlemmar, som i början t. o. m.
innefattade rätt att döma till döden. Den
högste styresmannen kallades kansler,
hvarti 11 plägade utses någon af Sveriges
magnater. Däremot voro under den
svenska tiden akademins materiela
tillgångar, mätta med nutidens måttstock,
ganska knappa. Till hennes underhåll voro
anvisade räntor från en mängd under
kronan skattskyldiga hemman, men hon
fick själf draga försorg om dessa räntors
uppbörd, och mycket ofta, isynnerhet
under krigstider, voro de skattskyldiga
oförmögna att betala. Den häraf vållade
bristen på medel hämmade i hög grad
akademins verksamhet. Själf var hon
länge inrymd i en trång och oansenlig
byggnad. Först år 1802 lades i närvaro
af konung Gustaf IV Adolf grundvalen
till ett nytt och rymligare
universitetshus, hvars byggande dock endast
långsamt fortskred. Likväl kunde dessa
yttre svårigheter icke kväfva det
vetenskapliga och litterära lifvets uppblomstring, och vid 1700-talets slut samt in på början af detta
sekel hade Åbo universitet lyckan att bland sina lärare räkna flere framstående män, såsom »den
finska historiens fader» H. G. Porthan, den utmärkte juristen M. Calonius, skalden F. INI.
Franzén m. fl., hvilka förstodo att, med framgång häfda dess anseende i den lärda världen.
Efter Finlands förening med Ryssland sökte den nye regenten, Kejsar Alexander I, lika
ädelsinnadt som statsklokt, att befästa sin eröfring genom att göra landets invånare belåtna med
sin nya ställning. Universitetet fick särskildt erfara prof på hans höga ynnest. Det bibehölls
i hufvudsak vid samma inre organisation som dittills, samma principer af själfstyrelse samt
Per Brahes staty i Äbo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
