Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Societeten står i förbindelse med en stor mängd vetenskapliga samfund ocli inrättningar i
andra länder. För närvarande underhåller hon skriftbyte med inalles 160 utländska institutioner,
däraf 138 i Europa, 20 i Amerika, 5 i Asien och 3 i Australien.
Betydelsen af den uppgift Finska Vetenskaps-Societeten har sig förelagd, arten och
omfattningen af dess sträfvanden, ha själfmant ledt tanken på möjligheten af en vidare utveckling af
denna institution. Redan på societetens 25:te årsdag uttalade den då afgående ordföranden i sitt
helsningstal den förhoppning, att det andra fjärdedelsseklet af societetens verksamhet ej skulle
slutas utan att se denna förening omgestaltad till en vetenskapsakademi under en eller annan
anspråkslösare form. Samma tanke har sedan dess mer än en gång sökt sig uttryck, ehuru dess
förverkligande allt ännu är en from önskan. Ett steg i den antydda riktningen har visserligen
skett genom meteorologiska centralanstaltens ställande under societetens inseende. Men tillsvidare
är meteorologin den enda forskningsgren, hvars systematiska bearbetning sålunda är genom
statsåt-gärd öfverlåten åt
Vetenskaps-Societeten. På andra områden
saknas ännu fast anstälda
arbetare, hvilka kunde egna
odelad tid åt den vetenskapliga
forskningen. Detta förhållande
måste väsentligen reducera de
anspråk, som kunna ställas på
societetens verksamhet.
Vetenskaps-Societeten, som
i likhet med de flesta andra
vetenskapliga och litterära
samfund i Helsingfors haft
landets högskola att tacka för
sitt upphof och fortfarande till
hufvudsaklig del rekryterats ur
dess lärarekår, har äfven i yttre
måtto stått universitetet nära.
I mer än fyra decennier åtnjöt
societeten gästfrihet inom dess
murar, icke blott för sina
sammanträden och årsfester, utan
äfven för sitt bibliotek, arkiv
och boklager. Då detta
förhållande, i följd af ett å ömse sidor ökadt behof af utrymme, icke längre kunde fortbestå,
beviljades år 1881 ett skildt hyresanslag »tillsvidare och intill dess lämplig lokal kan hyresfritt, vare
sig i kronans hus eller på annat sätt, societeten beredas». Frågan om eget hus är, framför allt
med hänsigt till uppställningen och vården af hennes värdefulla, hastigt växande bibliotek,
uppgående till 10,000 volymer, af särskild betydelse för societeten, såsom ett vilkor för hennes trefnad
och vidare utveckling.
Societeten firade den 29 april 1888 sitt 50 års jubileum och fick vid detta tillfälle mottaga
varma lyckönskningar jämte uttryck af sympati och erkännande, icke blott från vetenskapliga
inrättningar i eget land, utan äfven från en stor mängd utländska akademier och andra lärda
samfund, hvilka därmed visade sitt deltagande för hennes sträfvanden. Vid samma tillfälle
utdelades tre vetenskapliga pris, hvarje om 2,000 mark, hvilka landets styrelse, till illustrerande af
denna högtid, välvilligt stält till societetens förfogande. Vid senaste landtdag ihågkommo åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
