Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsrätten och förvaltningsrätten blefvo under århundradets första decennier föga odlade.
Men på 1830-talet erhöllo de vid universitetet en representant, som i lärdom och snille står
jämsides med Calonius, Johan Jakob Nordström (1801 -1874). För tolkningen af Finlands
offentliga rätt har Nordströms vetenskapliga verksamhet samma betydelse, som Calonii för
tolkningen af landets privaträtt och straffrätt. Då rättsnormerna i Finlands gällande statsförfattning
leda sina rötter långt tillbaka i tiden, var en grundlig forskning i Sveriges gamla rättskällor den
nödvändiga förberedelsen för en framställning af den nyare statsrätten. Fältet var icke alldeles
obearbetadt; några delar däraf hade redan blifvit af svenska historiker och rättslärde utredda.
Men Nordström är den förste och tillsvidare den ende, som systematiskt och fullständigt framstält
Sveriges äldre rättshistoria. Hans under åren 1839 och 1840 utgifna stora verk: Bidrag till
Svenska samhällsförfattningens historia, innehåller jämte stats- och förvaltningsrättens utveckling
äfven straffrättens och privaträttens. Nordströms framställning fängslar, likasom Calonii, genom
stilens adel och tankens skärpa; den inger vid hvarje rad förtroende genom sitt allvar ocli sin
sakenlighet. Hvad än senare forskning, med rikare tillgång på hjälpmedel, kunnat finna i arbetet
tarfva rättelse, så kvarstår detsamma i sin helhet oöfverträffadt, allt fortfarande en grundval för
lagfarenhetsstudiet i Sverige och Finland. — Till Svenska samhällsförfattningens historia ansluter
sig en systematisk framställning af Finlands offentliga rätt, hvilken, meddelad vid akademiska
föreläsningar och i lärarens egen handskrift bevarad uti universitetsbiblioteket i Helsingfors,
beklag-ligtvis icke blifvit i tryck utgifven. Orsaken härtill är den, att Nordström, hvilken år 1846
öfverflyttade till Sverige, därstädes, såsom riksarkivarie upptagen af dryga embetsgöromål, icke
kunnat vidare egna sig åt tolkningen af Finlands rätt. De arbeten han utgaf efter 1846 böra,
såsom tillhörande Sveriges litteratur, i denna öfversigt lemnas åsido. Efter Nordström blef J. W.
Rosenborg (1822—1871) år 1857 professor i statsrätt. Sedan han under 1850-talet utgifvit
särskilda afhandlingar, bland hvilka den förtjenstfulia skriften Om fattigdomen och allmänna
fattigvärden i Finland må framhållas, utgaf Rosenborg år 1863 ett icke omfångsrikt, men gediget arbete
Om riksdagar, en fortsättning af Nordströms författningshistoria. Denna Rosenborgs bok erhöll en
särskild betydelse äfven för det politiska lifvet, då ständernas verksamhet efter långvarigt afbrott
åter vidtog samma år boken offentliggjordes. Rosenborg har ock deltagit i utarbetandet af
Landt-dagsordningen, den grundlag, genom hvilken så betydelsefulla reformer i af seende å
folkrepresentationen blefvo införda (se of van s. 102).
Rosenborgs lärostol intogs år 1874 af L. Mechelin (f. 1839), hvars verksamhet vid högskolan
varade till år 1882, då han kallades till ledamot af senatens ekonomiedepartement. Under det
utvecklingsskede, som tog sin början år 1863, hade ett praktiskt beliof af en systematisk
framställning af Finlands statsrätt gjort sig allt mera gällande. Särskilda förhållanden läto det på
1880-talet framstå såsom nödvändigt, att äfven de, som icke kände landets språk och för hvilka
dess juridiska litteratur därför var otillgänglig, skulle sättas i tillfälle att erhålla säker upplysning
om Finlands offentliga rätt. Ar 1886 utgaf Mechelin på franska språket under titeln Precis du
droit public du Grand duché de Finlande en kortfattad redogörelse för de finska grundlagarnas
innehåll och statsförvaltningens organisation. Denna till ryska och engelska språken öfversatta
skrift efterföljdes år 1889 af en uti Marqvardsens monumentala Handbuch des Oeffentlichen
Rechts» införd framställning af Finlands statsrätt, hvari Mechelin enligt den moderna
statsrätts-vetenskapens metod utvecklat författningsurkundernas innehåll. På 1870-talet hade Mechelin
framstält det svenska riksrådets statsrättsliga ställning i äldre tider samt utgifvit ett bidrag till läran
om statsförbund och statsunioner.
Till tolkningen af Finlands statsrätt har Robert Hermanson (f. 1846), sedan 1884 professor i
offentlig rätt, genom en afhandling Om Finlands ständer gifvit ett bidrag, förberedt genom
forskningar i allmän rättslära, hvilkas resultat tidigare offentliggjorts uti en afhandling Om
lagstiftningen. I ett år 1892 utgifvet arbete Finlands statsrättsliga ställning har Hermanson med’stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
