Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grundlighet behandlat de rättsvetenskapliga frågor, af hvilkas besvarande karakteriseringen af
storfurstendömets rättsliga förhållande till kejsardömet beror, och med ledning af därvid vunna
slutsatser framstält den rätt, hvilken tillkommer Finland såsom stat.
De historiska urkunder, hvilka tjena till belysning af sist nämnda rättsfrågor, blefvo
samman-stälda och på ett öfvertygande sätt analyserade af Joh. Rich. Danielson i arbetet Finlands
förening med ryska riket, utgifvet 1890 (äfven på finska, ryska och tyska språken). Bland
öfriga skrifter, som icke egentligen höra till den juridiska litteraturen, men dock nära beröra dess
område, intages ett framstående rum af Ed v. Berghs åren 1884—88 i 2 delar utgifna arbete
Vår styrelse och våra landtdagar, återblick på Finlands konstitutionela utveckling under de
renaste tjugu aren. Här förefinnes ett rikhaltigt material för bedömande af lagstiftningens
verksamhet under reformperioden.
För studiet af Finlands finansrätt och särskildt den något invecklade jordbeskattningen har
det år 1833 utgifna omfattande verket Storfurstendömet Finlands kameiallagfarenhet af J. G.
von Bonsdorff (1795— 1873) varit af stor betydelse. Därefter hafva finansrättsliga ämnen
behandlats i åtskilliga monografier, bl. a. äfven af Rosenborg. På den ekonomiska rättens område
har professor A. Liljenstrand (f. 1821) varit den mest produktiva författaren. Bland hans skrifter
böra afhandlingen Om skifte af jord och den år 1881 utgifna boken De nordiska
byggninga-balkarna särskildt framhållas. Professor J. X. Lång har bearbetat sina föreläsningar om Finlands
sjörätt till ett verk, hvaraf första delen utkommit 1890.
Nödvändiga hjälpredor vid lagfar enhetens studium äro sådana lageditioner, i hvilka
rättskällorna från olika tider finnas efter sitt innehåll systematiskt sammanstälda. 1734 års lag har
blifvit »med tillägg, förändringar och förklaringar, gällande i Finland» utgifven af K. K. Sjöros
och K. \V. Sulin. Af detta förtjenstfulla arbete hafva flera upplagor utkommit. J. Ph. Palmen
utgaf 1861 Finlands grundlagar jämte till dem hörande statshandlingar». Enligt en något
förändrad plan har L. Mechelin 1877 och 1891 publicerat grundlagarna jämte öfriga statsrättsliga
urkunder. Äfven för olika administrativa rättsområden hafva dylika samlingar blifvit utgifna.
Alla publikationer af detta slag hafva. skett på landets båda språk.
Att Finlands juridiska litteratur är jämförelsevis fattig på större verk har sin förklaring dels
i fåtaligheten af de krafter, åt hvilka rättsvetenskapernas vård varit anförtrodd, dels i den
omständigheten, att detta fåtal ofta tagits i anspråk äfven för statslifvets uppgifter. Nordström, Ekelund,
Palmen, Liljenstrand, Rosenborg, Ehrström, Montgomery, Mechelin, Forsman hafva varit anlitade
vid utarbetandet af mer eller mindre omfattande förslag till lagreformer. En stor del lagkomitéers
utlåtanden ansluta sig genom sitt innehåll till den rättsvetenskapliga litteraturen.
På nationalekonomins område funnos goda traditioner från 18:de seklet: den finska presten
och riksdagsmannen Anders Chydenius framstälde samtidigt med Adam Smith en ekonomisk lära
af väsentligen likartadt innehåll som den brittiske tänkarens. Man kan säga, att Finlands
nationalekonomer blifvit dessa traditioner trogna; den socialpolitiska riktningen är, tillsvidare, i vår
litteratur föga representerad — våra ekonomiska skriftställare hafva i allmänhet omfattat den
frisinnade nationalekonomins läror. Men till någon större vetenskaplig betydenhet har denna
gren af litteraturen icke höjt sig. Den har behandlat sina ämnen dels i syfte att bland den
större allmänheten popularisera nationalekonomins läror, dels för att vetenskapligt belysa vissa för
tiden särskildt vigtiga frågor. Henrik Borgström d. y. (se s. 136) banade genom sina broskyrer
väg för en utveckling af mynt- och kreditväsendet; R. Frenckell tecknade Det industriela arbetet i
dess förhållande till nationalförmögenheten; den alltför tidigt bortgångne Ernst Linder (1838 —
1868) hann ej utgifva mer än första delen af sina Afhandlingar i nationalekonomiska ämnen, som
ådagalade hans framstående begåfning för den ekonomiska vetenskapen; Felix Heikel (f. 1844)
har med stöd af statistiken skildrat det finska bankväsendets utveckling. Med skäl bör här äfven
erinras om den periodiska litteraturens bidrag till utredningen af statshushållningens spörjsmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
