Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otto Edvard August Hjelt (f. 1823), förste innehafvaren af lärostolen i patologisk anatomi,
öfvertog den vigtiga uppgiften att i vår fakultet införa detta nya ämne. Hans ansträngningar i
detta syfte kröntes genom det nya, fullt tidsenliga patologiskt-anatomiska institutets öppnande 1878.
lljelts talrika publikationer beröra dels den patologiska anatomin (om nervernas regeneration,
öfversigt af 1,000 liköppningar m. fl.), dels sundhetslagstiftningen i Finland, i hvars utveckling
han hade en vigtig andel, dels medicinens och naturvetenskapens historia.
Selim Osvald Wasastjerna (f. 1831), införde en sträng, kritisk metod vid den kliniska
undervisningen på den inre medicinens område samt lemnade flere vetenskapliga bidrag.
Inom barnförlossningskonsten förvärfvade sig Josef Adam Joakim Pippingsköld (1825—1892),
hvilken 1870 efterträdde den tidigt aflidne Knut Samuel Sirelius (författare till en afhandling
om placenta praevia), såsom detta ämnes representant, förtjensten att hos oss göra gällande de
renliglietens och antiseptikens grundsatser, hvaraf enligt den moderna forskningens vittnesbörd de
födandes helsa och välfärd beror. Han blef i tillfälle att strängt och med stor framgång
genomföra desamma i det nya barnbördshuset, som 1878 öppnades. Hans talrika publikationer beröra
dels barnförlossningskonsten
och gynekologin (om bäckenets
mekanism och variabla former,
om dödligheten bland
barn-sängskvinnor, om
urogenital-fistlar o. s. v.), dels
barnsjukdo-marne (anteckningar om
skarla-kansfebern i Helsingfors m. fl.).
Den generation, som
efterträdde de män, hvilkas
verksamhet vi nyss skildrat, har
det tillkommit att upptaga och
föra vidare det verk desse
påbörjat. Allt talrikare krafter
hafva strömmat till den
medicinska vetenskapens tjenst och
upptagit hos oss förut ej
odlade specialområden; allt
bestämdare söka de förverkliga
den sanning, att en liten nation
endast genom ett ärligt, allvarligt deltagande i det allmänna stora forskningsarbetet kan i
vetenskapligt afseende häfda sin plats.
Här må endast en kort öfversigt meddelas öfver denna generations verksamhet, hvilken ännu
pågår.
Inom anatomin och fysiologin, hvilka förenade företräddes af K. G. Hallsten (f. 1835)
intill 1882, då anatomin afskildes och erhöll en egen representant, G. Asp (f. 1834), hafva
de nyssnämnda samt R. Tigerstedt (f. 1853, sedan 1886 professor i fysiologi vid Karolinska
institutet i Stockholm) publicerat flera arbeten. Hällstens hänföra sig till fysiologins och
optikens områden, Asps till fysiologins och histologins; Tigerstedt har utvecklat en omfattande
produktion på fysiologins olika gebit, hvaraf dock största delen härstammar från hans vistelse
i Sverige.
Inom den fysiologiska kemin och farmacin har professor E. Sund vik (f. 1849), professor i detta
ämne sedan 1886, lemnat åtskilliga bidrag, bland hvilka må nämnas Om jmrningsprocesserna i
dj ur organi sm en, särskildt glykuronsyreparningarna.
Nya kirurgiska sjukhuset i Helsingfors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
