Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komposition, hvarmed han undgått hvarje intryck af afsigtlighet, eller den kraftfulla karakteristiken
i diktion och meter. Hans vers är lika fulländad, om det gäller att träffa det fornnordiska
kvädets pregnanta kärfhet, såsom i den första och den sista af de fem sångerna, eller att i de
mellersta anslå den Ossianska diktens mildare ton.
Under tiden hade han afslutat sin lyriska diktning med tredje häftet »Dikter» 1843. Man
ser, att de rent lyriska ingifvelser han haft under de senaste tio åren äro af elegiskt, till och med
svårmodigt slag, den öfvergifnas förtviflan, höststämningar, toner och tankar ur ett högre lif. Hit
höra ett antal legender, dem han bearbetade eller fritt uppfann, medan lian sökte sin lösning af
den religiösa frågan. Afven detta häfte öppnas af några smärre berättande dikter, bland dem
tvenne, i hvilka han behandlat krigiska minnen och dem han sedan upptog i »Fänrik Ståls
Sägner». Tiden var nämligen nu inne, att dessa sägner, som sedan ungdomsåren grott i hans
Kung Fjalar.
fantasi, mognade och framträdde såsom de för oss dyrbaraste alstren af hans fosterlandskärlek.
Dels var nu hans sångmö i sin fulla skaparkraft, dels tillkommo yttre gynnsamma omständigheter.
I Borgå och dess omnejd sammanträffade han åter med en och annan deltagare i 1808 års krig
eller med de närmaste ättlingarna till sådana, af hvilka han erhöll många lefvande och
karakteristiska drag, och så utkom 1842 G. Montgomerys lifliga och episodrika krigshistoria. En yttre
sammanslutning för dessa i öfrigt fristående dikter, så vexlande till meter och diktion, till ton och
stämning, vann han genom att tillskrifva sägnerna, en enkel krigare, en fänrik, hvars bekantskap
han gjorde under informatorstiden. Det är dock blott få stycken, där fänriken införts talande, än
färre, där ton och talesätt i någon mån lämpas efter hans karakter. Fänrik Ståls gestalt bör
förstås blott som ett poetiskt uttryck för den folkeliga traditionen. Formen är stundom rent
lyrisk, stundom mera episk, tonen går från den mest upphöjda och hänförda känsla genom alla
skalor till den af bitter ironi eller folkelig munterhet, varierande, allt efter som ämnet för gången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
